Kemal Mrndzic greps i Boston, misstänkt för att med förfalskade uppgifter skaffat sig amerikanskt medborgarskap. Han var vakt i det ökända fånglägret i Celebici under Bosnienkriget. Där torterades och mördades tillfångatagna serber.
50-åriga Kemal Mrndzic står åtalad i Massachusetts för att ha ljugit om sin bakgrund för amerikanska staten och på så sätt skaffat sig medborgarskap. Med hjälp av falska intyg har han skaffat sig ett socialförsäkringsnummer i USA. Mrndic bor i stadsdelen Swampscott och greps under torsdagen, men släpptes senare i väntan på rättegång då borgen om 300 000 kronor betalades.
Mrndzic var chef över vakterna i det ökända fånglägret Celebici i Bosnien Hercegovina under kriget på 1990-talet. Enligt Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY) begick vakterna på fängelset övergrepp, våldtäkter, mord och tortyr mot serbiska fångar. Tre av Mrndzic vaktkollegor fälldes i domstolen i Haag då vittnen berättat om hemska förhållanden på fängelset. Nu har flera vittnen pekat ut Mrndzic som delaktig i olika former av övergrepp där.
När kriget tog slut blev han förhörd av ICTY angående sin delaktighet. Men han lyckades fly till Kroatien och sedan till USA. Han hittade på att han blev tillfångatagen och förnedrad av serbiska styrkor, sedan flydde han sitt hem i fruktan för att bli förföljd. Han fick asyl i USA 1999 i egenskap av flykting och blev medborgare 2009.
Straffet för att ha ansökt om medborgarskap på falska grunder och att ha använt det är upp till tio års fängelse vardera, och tre års villkorlig dom samt 2,5 miljoner kronor i böter.
Celebici
Fånglägret Celebici sköttes gemensamt av bosniska och bosnienkroatiska styrkor under kriget. Verksamheten varade från april till december 1992 och mellan 400 till 700 serber hölls fångna under den tiden. De flesta var civila, som tillfångatagits när man försökte ta bort vägspärrar på vägarna mot Sarajevo och Mostar.
Förhållandena i lägret beskrivs som svåra. Många tvingades sova direkt på betonggolvet, fick inte tvätta sig under längre perioder och tvingades göra sina behov rakt på marken. Vakter slog fångar med påkar, plankor, spadar och kablar. Vissa fick sina kroppsdelar dränkta i bensin som sedan tändes på, som en form av tortyr. Elektrochocker, syra och glödheta tänger var också tortyrmetoder.
Runt 30 fångar dog av sina skador efter att ha blivit misshandlade, och några blev skjutna eller knivhuggna till döds. Flera fångar var till åren komna. Kvinnorna hölls i en separat byggnad i lägret, och blev våldtagna upprepade gånger.
Hittills har fyra personer åtalats för sina förehavanden i lägret, varav en har friats i domstolen. Hazim Delic var andre chef för lägret och dömdes 1998 till 20 års fängelse för tortyr, övergrep och inhuman behandling av fångarna. Han dömdes också för två våldtäkter. Han straff sänktes först till 18 års fängelse, men 2008 blev han släppt, då man räknade in åren han satt i förvar från att han greps 1996.
Esad Landzo var vakt i lägret och stod under Delic befäl. Han dömdes till 15 års fängelse för mord på fem personer och flera fall av tortyr. Han släpptes 2006 efter att ha avtjänat åtta år av sitt straff. 2017 uppmärksammades han i en dokumentär där han reste till Celebici och sökte upp före detta fångar han torterat.
El reportatge “Ni oblit ni perdó" recull els moments en què Esad Landzo, condemnat pel Tribunal Penal Internacional es retroba amb persones que van patir la seva violència.
Recupera'l a la carta durant els 30 dies.que tenim drets #30minutsTV3
▶️ https://t.co/4b43lPsTDZ pic.twitter.com/cEiw0Szo8U— TV3.cat (@tv3cat) July 23, 2018
Chefen för lägret var bosnienkroaten Zdravko Mucic. Han dömdes till nio års fängelse för att ha skapat en miljö på fängelset där övergreppen kunde ske. Han släpptes 2003 efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt straff. 2020 hittades han död i sjön Jablanica, obduktionen visade att han fått en stroke när han simmade.
Prenumerera för 99 kr/mån!