Ekot har granskat 100 webbplatser som är registrerade som apotek. Samtliga låter Facebook samla in information om vilka kunderna är och vad de gör. Informationen samlas in utan kundernas medgivande, med en så kallad pixel som tillhandahålls av Facebook. Detta är en uppföljning av en granskning i fjol där det visade sig att Facebook samlade in känslig information om personers läkemedel, sjukdomar och sexliv från stora svenska apotekskedjor.
Via spårningsverktyget kunde man till exempel få reda på att man lagt HIV-test, graviditetstest och tabletter mot tarmbesvär i varukorgen hos ett stort italienskt nätapotek. Där ingår också telefonnummer, e-postadress och namn.
Ekot testade även hos ett tyskt apotek, där pixeln samlade in länkar om vad man sökt på, att man påbörjat en konsultation för potensproblem och ville köpa viagra.
Syftet med informationen är att Facebook ska kunna nå samma personer med riktad reklam. Enligt Facebook själva får man enligt deras regler inte dela information om folks hälsa med dem. Ekot har talat med nederländske socialdemokratiske EU-parlamentarikern Paul Tang som tycker att Facebook, via ägaren Meta, inte tar sitt ansvar.
Enligt Meta har man ett inbyggt filter som ska upptäcka och radera känslig information. Man har inte svarat på Ekots fråga om hur ofta filtret fångar in känslig information och hur den används. Enligt Meta kan filtret inte fånga in allt hela tiden.
Det var i fjol som Ekot byggde ett påhittat nätapotek. Man kunde då avslöja att Facebook faktiskt lagrade känslig information, om personers läkemedel, sjukdomar och sexliv. Trots att Facebook själva påstod att deras system byggts för att hitta och radera sådan information.
Man registrerade 25 000 fiktiva kundbesök men fick varken avstängning eller varning från Facebook.
Det visade sig att en av de stora apotekskedjorna i Sverige, Apoteket, hade delat känslig information med Facebook. Över en miljon kunder hade påverkats och delningen hade pågått sedan 2017.
Apoteket agerade och anmälde sig själva till Integrititesskyddsmyndigheten. Ekots granskning visade då att för att slippa överföringen av information behövde man välja bort marknadsföringskakor på deras hemsidor eller låta rutan med frågan om kakor ligga kvar.
Facebook har varit med om andra stora och för företagets trovärdighet mycket dåliga dataläckor. 2021 läckte data om 530 miljoner användare ut på ett hacker-forum. Datan hade stulits 2019 då man upptäckt ett säkerhetshål i hur man importerar kontakter till Facebook.
Det handlade då främst om telefonnummer som hackarna fick tag på, bara 2,5 miljoner e-postadresser. Trots att Facebook fixade problemet som orsakat läckan 2019 meddelade man inte sina användare som drabbats.
Via Irlands dataskyddsmyndighet gav man Meta 2,65 miljarder kronor i böter för att ha brutit mot EU:s dataksyddsförordning, GDPR.
Prenumerera för 99 kr/mån!