Sveriges regering vill verka för ett ökat återvändande av personer som fått avslag på ansökningar om uppehållstillstånd. Eller av andra skäl inte har rätt att vistas i landet. Man ger Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket förstärkt uppdrag att i större utsträckning arbeta för ändamålet. Men förslaget om att skapa ekonomiska incitament för återvandring slås ned av forskare. Har ingen eller marginell effekt på personer med flyktingbakgrund. Vilket är just de som regeringen riktar in sig på
För att möjliggöra detta vill man fortsätta öka antalet förvarsplatser och hitta alternativa sätt att förvara personer med utvisningsbeslut. Elektronisk övervakning eller skyldighet att infinna sig på boende i väntan på verkställighet är två förslag som nämns på regeringens hemsida.
Man kommer också arbeta för att fler stater ska återta sina medborgare även när de inte vill återvända frivilligt. Man vill också att återvändandet ska hanteras inom andra politikområden, som viseringspolitiken. Bistånd till andra länder kan villkoras med att man återtar sina medborgare.
Man vill också informera personer bosatta i Sverige om möjligheten att flytta tillbaka till sina hemländer. Man vill också tillsätta en utredning för hur frivillig återvandring kan stimuleras, med exempelvis ekonomiska incitament.
Man höjer därför Migrationsverkets budget för att återvandra från 100 000 kronor till en miljon. Man kan komma att avsätta ännu mer pengar, om försöket ger effekt. De senaste tio åren har 46 personer ansökt om så kallat resebidrag, och avsagt sig sitt uppehållstillstånd. Av dessa har åtta återvänt till Sverige.
Man ser Danmark som förebild, där mellan 300 och 500 personer återvandrar varje år, de senaste tio åren. Migrationsminister Maria Malmer Stenergard vill säkerställa att alla som vill får medel. Det gäller de stora grupperna som kommit de senaste decennierna och inte lyckats integrera sig.
En familj med uppehållstillstånd och skyddsstatus kan få 40 000 kronor i resebidrag. Det betalas ut när de lämnat Sverige. Väl på plats i hemlandet kan ett återetableringsstöd om högst 75 000 kronor per familj betalas ut.
Att återvandring är på tapeten kan man härleda till Sverigedemokraternas inflytande över Tidöavtalet. En stor förändring, menar Henrik Malm Lindberg som är docent och tillförordnad kanslichef vid Delegationen för migrationsstudier, Delmi. I en intervju till DN säger han att man tidigare brukade tala väldigt tyst om återvandring.
I en av sina två rapporter som berör frivilligt återvändande konstaterar han att ekonomiska incitament spelar en väldigt liten roll. Det gäller personer som lever under knapra ekonomiska förhållanden och är marginaliserade.
Att skräddarsy en lösning i hemlandet kan dock ha större effekt, tror Malm Lindberg. Då måste man dock lägga mer pengar på det, för att det ska bli effektivt.
Att personer med små ekonomiska medel ändå stannar i landet, trots ekonomiska incitament, bekräftas också av forskning av Linna Martén och Henrik Andersson på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Trots att deras möjligheter att stanna i landet är små kan vi se att det är ganska ovanligt att de söker bidraget. Det verkar därför osannolikt att stödet skulle få stor effekt för gruppen som redan har uppehållstillstånd, säger Martén till DN.
Hon säger också att jämförelsen med Danmark haltar, då stödet där riktar sig till en större grupp. Där ingår även anhöriginvandrare och vissa arbetskraftsinvandrare. De sistnämnda grupperna har större benägenhet att återvända än flyktingar. Och hade förmodligen återvänt även utan ekonomiskt bidrag.
Prenumerera för 99 kr/mån!