Jordbävningen i Turkiet och Syrien har krävt minst 17 500 människoliv. Eftersökningarna pågår fortfarande i rasmassorna, folk letar efter anhöriga bland döda kroppar på sjukhusen. Men kritik har väckts mot president Erdogan, som står inför ett mycket viktigt val i maj. Han anklagas för att ha tillåtit undermåliga hus att byggas. Samtidigt fortsätter repressionen mot regimkritiska röster på sociala medier.

President Erdogan är under press. Inflationen steg drastiskt under fjolåret och nådde 85 procent. Hans regering har samtidigt brottats med anklagelser om korruption och tampats med naturkatastrofer som skogsbränderna 2021.

Han har själv försökt visa sig handlingskraftig, hållit flera presskonferenser. Han har också besökt drabbade, i onsdags kramade han om en gråtande kvinna i Kahramanmaras. Han har också besökt Hatay-provinsen, som har drabbats hårt av jordbävningen.

FRÅN HUS TILL GRUS. Misstänkt många byggnader har inte bara skadats utan närmast förintats av skalven, som på denna bild från Kahramanmaras (foto: Adem Altan/AFP)

Jordbävningar är återkommande i Turkiet. Den senaste stora var 1999, ironiskt nog något som hjälpte Erdogan själv på vägen till makten. Dåvarande premiärministern Bulent Ecevit fick stark kritik för sin krishantering.

Erdogan kan potentiellt gå en starkare valkampanj till mötes, om han sköter krishanteringen på ett förtroendeingivande sätt. Att tio provinser drabbats gör dock omfånget av situationen komplext, skriver AFP.

KRAMOFFENSIV. Erdogans spinnteam kämpar på med att framhäva presidentens landsfaderliga kvalitéer – här en bild ur en bildserie som distribueras av turkiska presidentämbetet (foto: TUR Presidency/Murat Cetinmuhurdar)

Det finns redan en frustration bland många i södra Turkiet. Vissa har fått vänta i över ett dygn på hjälp med mat och skydd. Vissa menar att Erdogans åtgärder efter kuppförsöket 2016 påverkat civila organisationer. Att man inte är bättre rustade idag än man var 1999.

Efter 1999 införde regeringen nya regleringar kring husbyggen. Syftet var att de skulle stå emot stora skakningar. Men oppositionen i landet säger att man misslyckats och att dödstalen delvis måste tillskrivas dåliga hus. Vissa av de förstörda husen är bara sex månade gamla.

Media är dock mer timida mot Erdogan nu än man var mot föregångaren 1999. Media har i stort blivit domesticerad och för fram presidentens narrativ, enligt Adeline van Houtte på The Economist.

Under 12 timmar på onsdagen var Twitter blockerat av landets stora telefonoperatörer. Det kom samtidigt som kritiken mot regeringens krishantering växte sig större. Från myndigheterna har man varnat för att sprida desinformation innan valet 14 maj.

Enligt infrastrukturminister Omer Fatih Sayan har man pratat med Twitter och påmint om deras ansvar för landet efter katastrofen. Och att man förväntade sig mer hjälp i kampen mot desinformation. 18 personer har gripits senaste dagarna efter ha publicerat påstått provokativa saker i sociala medier, som kritik mot regeringen.

Tidigare jordbävningar i Turkiet

Det finns bevis för jordbävningar i landet och den geografiska yta som idag är Turkiet, tillbaka till år 17. Mindre jordbävningar med ett hundratal och upp till tusen döda är ingen ovanlighet.

Den stora jordbävningen i Antiokia 115 efter Kristus ska ha orsakat över 200 000 människors liv.

År 1268 dog 60 000 i den historiska regionen Kilikien, i dag i södra Turkiet.

1688 dog 16 000 i Smyrna, dagens Izmir.

1859 dog det 15 000 i Erzurum i nordöstra delen av landet.

1939 dog det 32 700 i den hittills största jordbävningen under modern tid. Den hade sin utgångsplats i Erzincan.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip är reporter på Morgonposten.