Följer man svenska media är det mycket lätt att föreställa sig att ledarna för medlemsländerna i Nato och EU står enade bakom tanken på att göra sitt yttersta för att stödja Ukraina i kriget mot Ryssland.

Men verkligheten är lite annorlunda. Kanske är det bästa exemplet på det Kroatiens president Zoran Milanovic.

Han hävdade nyligen att EU:s och Nato:s stöd till Ukraina bara skapar onödigt lidande och förlänger ett krig Ukraina inte kan vinna. Idéen om att Ukraina kan segra betecknade han som ”galenskap”:

”Vad är målet? Rysslands sönderfall? Ett regimbyte? Det pratas om att slita sönder Ryssland. Det är galenskap”.

Han gjorde sina uttalanden i dagarna under ett besök på en militärbas i Petrinja i östra Kroatien. Milanovic menade också att det är dags att omvärlden förstår att Krim för historiskt – och numera – för alltid är ryskt territorium.

Den kroatiske presidenten diskuterade i sitt samtal med journalister kriget i Ukraina från en delvis annan utgångspunkt än den i dag vanliga i västvärlden, Milanovic anlade ett annat perspektiv – han menade av västvärldens stöd till Ukraina i dag är: ”… djupt omoraliskt eftersom det inte finns någon lösning på kriget”. Mer stöd – förlängd pina; för ukrainare och européer.

Den kroatiska presidenten hävdade att USA:s mål är att få Ryssland att kollapsa och att det är meningen att Europa ska bära bördan i den kampen:

– Från 2014 till 2022 har vi sett hur någon provocerat Ryssland med målet att starta det här kriget.

– Vem betalar priset? Europa. Amerika betalar minst.

Den som följt Milanovic karriär blir inte nämnvärt förvånad över hans hållning. När han valdes till president 2019 betraktades han som en frihetlig vänsterkandidat – och hade i årtionden varit ledare i olika positioner för det socialdemokratiska partiet.

Som president visade sig hans frihetlighet vara äkta vara – och inte bara ett poserande. Under pandemin motsatte han sig lockdown och nedstängningar – och hotade med att låta fängsla alla som ville genomdriva nedsänkningar och restriktioner. (”Fängslande” kan låta mindre frihetligt, men på Balkan har man en lite annorlunda syn på vad som är tillåtet för att värja den personliga friheten).

Mest upprörda över Milanovic hållning var dock inte kroaterna utan det österrikiska utrikesministeriet som begärde en ursäkt och förklaring för att den kroatiske presidenten hade jämfört de österrikiska åtgärderna mot corona med de lagar nazisterna införde i landet efter att det ockuperats.

I och med kriget i Ukraina ökade motsättningarna mellan president Milanovic och den kroatiska regeringen. Milanovic deklarerade att Ukraina var ett för korrumperat land för att det skulle släppas in i Nato – ungefär samtidigt sa han också att västvärlden borde ta hänsyn till rysk oro för det egna landets säkerhet. Motsättningarna minskade inte av att han beskrev Majdan-händelserna 2014 i Ukraina som en statskupp.

Man kan beskriva Milanovic som en person som i årtionden som politiker kämpade för att föra Kroatien närmare EU och in i Nato – därför att han trodde att det skulle innebära ökad – och garanterad – frihet.

När målet var uppnått och landet blivit en del av EU och Kroatien – och krav på corona-nedstängningar och omfattande stöd till Ukraina i kriget mot Ryssland blev följden av medlemskapen – då vägrade han släppa sina gamla positioner.

En mycket ovanlig europeisk politiker.

Boris Benulic