Ola Bini frias av domstolen i Quito. De tre domarna höll ett 4,5 timmar långt anförande. En av Binis försvarsadvokater, Carlos Soria, sade att domen var oväntad men en trevlig överraskning.

Åklagarsidan kommer att överklaga domen, vilket Binis advokater kommer förbereda sig för, skriver Peoples Dispatch.

Bakgrund

Rättegången mot svenske Ola Bini i Ecuador återupptas. Han greps där 2019, anklagad för dataintrång i den statliga teleoperatörens datorsystem. Där ska han kommit över känslig information om säkerhetstjänsten och presidentens kansli.

Tidigare presidenten Lenin Moreno anklagade honom för att ha försökt destabilisera landet, vilket dock inte är en åtalspunkt. Processen har dragit ut flera år på tiden och expertvittnet för både försvaret och åklagarsidan menar att det inte skett något faktiskt dataintrång.

Han säger i intervju till Ekot att han är övertygad om att bli dömd. Processen är politiskt grundad, tror han, och bottnar i hans vänskap med Wikileaks-grundaren Julian Assange. Assange satt i flera år på Ecuadors ambassad i London, men slängdes sedan ut där ifrån. Bini greps samma dag som Assange greps utanför ambassaden i London.

Bini menar också att vissa läckta dokument som var graverande för Moreno skylldes på honom. Och att han var ett lämpligt offer. Han är på fri fot men övervakad, och får inte lämna Ecuador.

Binis fall har uppmärksammats av människorättsorganisationer världen över. Hans rättsprocess har blivit fördröjt flertalet gånger sedan han greps första gången.

EFF, Electronic Frontiers Foundation, är en ickestatlig organisation i USA specialiserad på frågor om rättigheter på internet. Man varnar för att missuppfattningar om teknologi och politisk påverkan kommer överskugga ett redan bökigt åtal.

I den första delen av processen 2019 använde till exempel åklagaren en bild tagen från Binis mobiltelefon som bevis på att han hackat ECN, telekomoperatören i Ecuador. Men enligt EFF visar bilder hur någon gått in i en server, blivit varnad och då gått ut. Inget utöver en vanlig procedur för systemet.

Bini påstås själv ha tagit bilden, men dess äkthet har debatterats. Hela sammanhanget kring bilden presenterades inte heller. Sättet Bini hanterade den på, och frågade en kollega, är inte utanför ramarna för normalt utförande.

Åklagarens eget expertvittne kunde heller inte go i god för att utredningen från Ecuadors nationella telekombolag innehöll tillräckliga bevis för att dataintrånget skett över huvud taget. Vilket även vittnen för försvarssidan menar, som Tor-grundaren Roger Dingledine.

Men media och politiker i landet var snabba med att prata om ryska hackers och Wikileaks-personer som försökte underminera Ecuador som stat.

Åklagaren har också gjort en sak av att användandet av Tor som sådant anses misstänkt. Och Binis utseende, vänskapsband, böcker och liknande är också del av underlaget mot honom.

SKYLDIG UPPSYN? Bini och hans advokat väntar på att få ta del av åtalspunkterna, augusti 2019

I januari 2022 började rättegången, och återupptogs i maj. Den skulle återupptagits igen i augusti, men en svensk-spansk tolk saknades, vilket enligt lag ska tillhandahållas till utländska åtalade. Rättegången sköts upp igen, utan information om tolk skulle närvara.

Åklagaren saknades under förhandlingen, han skickade in en sjukanmälan två dagar senare.

Fördröjningen av rättegången är en sak som påtalats av många människorättsorganisationer. Att han övervakats av säkerhetstjänsten, och att han nekats få information om detta från en domare, är en annan.

Domaren Yadira Proano som först ansvarade för förhör inför rättegången blev sedan petad från fallet, då det framkom att Bini inte fått sina rättigheter som åtalad tillgodosedda.

Om dagens rättegångsdag (31 januari) är tillräcklig för att slutföra processen är oklart. Dom skulle kunna komma redan idag.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip Lamperud
Filip är reporter på Morgonposten.