Valfläsk är inte ett drivmedel. Partierna lovade att sänka bensinpriset med flera kronor litern, men nu säger regeringen att det får vänta till 2024.
Upprorsledaren Peder Blohm Bokenhielm står på bensinstationen och tankar diesel.
– Jag ser bara hur det tickar. 10 liter och 280 kronor … Det är helt sjukt vad dyrt det är!
– Nu är det 400 kronor … 500 kronor … Du vet, det går så fort så det är skrämmande. Det påverkar mig, men hur påverkar det dem som verkligen har det allra sämst? Nej, fy fan! Det är åt helvete, rent ut sagt.
Han säger att han var skitförbannad efter valet 2018, med talmansrundor och allt möjligt. När han var yngre intresserade han sig inte alls för politik, men nu var han en 42-åring som, med sin egen beskrivning, var politiskt missnöjd överlag. Inte minst var han förbannad över att bensinen var så dyr.
– Jag tyckte det var rent ut sagt för jävligt att det var så dyrt att tanka, och började sätta mig in i det. Jag såg redan då att vi hade en överbeskattning på 30 procent.
I april 2019 blev han inbjuden till en nystartad Facebookgrupp med 300 medlemmar som då hette Bensinupproret. Han fortsatte gräva ned sig i frågan om skatter på drivmedel och blev snart en av de mest drivande i upproret, och han blev ansiktet utåt.
Några månader efter att han gått med i upproret stod han i Almedalen och debatterade bensinskatter och landsbygdsfrågor.
Kommer du ihåg vad bensinen kostade 2019, när du gick med i Facebook-gruppen?
– 15:60 för bensinen, säger han och hastar in i butiken.
– Man måste bidra så att mackarna kan överleva också, så jag passar på att köpa en kopp kaffe här. De överlever inte i dag bara på bränsleförsäljning, utan på det de har inne i mackarna.
Bränslepriserna har fortsatt stiga, och de senaste åren har det gått snabbt. I oktober slog dieseln rekord med ett snittpris på 27:60 kronor litern. Som mest kostade en liter 28:52. Bensinpriset snittade på 21:57 kronor – två kronor mindre än rekordet från juni, då en liter kostade i genomsnitt 23:54 kronor.
Blygsam sänkning
Finansminister Elisabeth Svantesson presenterade den nya regeringens första budget i tisdags. 6,8 miljarder avsattes till sänkta drivmedelsskatter. Oavsett hur man räknar så kommer prissänkningen vid pump inte att nå upp till en krona; inte ens till 50 öre. Långt ifrån det som utlovades i valrörelsen av partierna i regeringsunderlaget. Jimmie Åkesson fick stor uppmärksamhet när han sa att priset skulle sänkas med 10 kronor.
Oljan har blivit dyrare, och för att kunna sänka priset rejält så måste man röra den så kallade reduktionsplikten – det miljöpolitiska kravet att fossila drivmedel ska blandas ut med dyrt biodrivmedel. Regeringen har förklarat att man inte kommer att sänka reduktionsplikten förrän 2024.
– Det som gör mig mest frustrerad och irriterad är det faktum att man inte rör reduktionsplikten förrän 2024. Reduktionsplikten rör inte statskassan över huvud taget. Det är bränslebolagens ekonomi den rör, säger Blohm Bokenhielm.
Reduktionsplikten gör att deras produkt blir dyrare?
– Exakt. De har tagit höjd och köpt in biodrivmedel baserat på gamla avtal, och så vidare. Men när regeringen väntar till 2024 med att sänka reduktionsplikten skyddar man bränslebolagen och inte individen. Det är det som får mig att bli förbannad.
Så man vill inte ge dem förluster?
– Man vill inte ge dem förluster för de har redan köpt in biodrivmedlet. Biodrivmedel är en hårdvara. Det hade de kunnat sälja vidare. Det hade inte behövt bli en så stor förlust för dem. Men på varje liter diesel, ska du veta, är nio kronor biodrivmedel.
Politisk maktfaktor?
Efter ett par namnändringar heter Facebookgruppen i dag Bränsleupproret, och den har 580 000 medlemmar. En utveckling som Peder Blohm Bokenhielm aldrig kunnat föreställa sig för tre år sedan. I dag är de är en politisk maktfaktor, menar han.
– Vi har fått ta del i att utforma beslut. Vi blir tillfrågade kring olika situationer. Vi blir inbjudna på samtal med bränslebolagen och med riksdagen. Sen har vi sett att våra krav blir lyfta av olika partier i olika sammanhang.
Jag har läst att du känner dig sviken, men du säger samtidigt att ni är en maktfaktor. Varför tror du att politikerna vågar svika er i bränslefrågan?
– Tittar man på hela bilden så har Sverige hamnat i ett moment 22. Hur man än vrider på det så ökar man inflationen, man ökar arbetslösheten. Då är frågan var det blir minst skada. Tyvärr har de valt att sätta företag framför folket. Jag tror det hela handlar om var det blir minst skada.
Känner du dig lurad?
– Nej, inte lurad, men jag känner att regeringen tar folket alldeles för givet. Det känner jag direkt. Speciellt efter valet där de stoltserat med att de ska sänka med si och så många kronor litern.
Blohm Bokenhielm nöjer sig inte med att svinga mot det nya regeringsunderlaget. Ilskan mot den förra regeringen är tydlig:
– Tittar man på före valet så var Socialdemokraterna lika fula. De kunde ha förlängt prissänkningen. Vi har fått godkännande av EU att gå under miniminivån på energiskatten och de valde att inte göra det. Sedan står de och pekar finger och säger till de andra att de brutit vallöften. Det är så jävla fult. Det är så fruktansvärt fult.
I veckan kom nyheten att Bränsleupproret och Peder Blohm Bokenhielm funderade på att starta ett eget parti, men det har han sedan gått ut och dementerat. Orden hade lagts i hans mun, säger han.
– Jag fick frågan av Dagens Nyheter om vi kan starta ett politiskt parti. Jag svarade då att vill medlemmarna i Bränsleupproret att vi ska starta parti då blir det så. Det är inte mitt beslut att ta.
Hur stort verkar intresset vara för det. Har det blivit en snackis i Facebook-gruppen?
– Nej, de flesta tror mer på att vi ska fortsätta påverka genom att driva opinionsbildning. Det är den uppfattningen jag får just nu. Men jag kan säga så här: blir det ingen skillnad på reduktionsplikten 2024, som politikerna lovar nu, får man vidta mer drastiska åtgärder.
Prenumerera för 99 kr/mån!