Ryssland stod för en tredjedel av all gas som användes i Europa, innan krigsutbrottet i februari. Sedan har sanktionerna mot Ryssland har priset på el och gas gått upp. Tre av Europas stormakter, Frankrike, Tyskland och Storbritannien, står inför problem. Men utgångsläget är olika, värst är det för den tyska industrin.
Tyskland
Industrinationen Tyskland 2021 importerade 142 miljarder kubikmeter gas totalt. Man har lagerhållning om 24 miljarder kubikmeter. Landets egen gasutvinning täcker bara fem procent av den årliga förbrukningen.
Exakt hur mycket av gasen som kom från Ryssland är oklart, men hälften är en siffra som nämnts av energijätten Uniper. Det kan fluktuera under året, i december 2021 var 32 procent av gasen rysk, 20 norsk och 12 nederländsk. 22 procent kom från lagren och landets egen produktion.
2021 var 15,3 procent av tysk elproduktion beroende av gas. Gas står för uppvärmning av 41,5 miljoner hushåll. Dessutom kom 34 procent av all råolja och 53 procent av kol från Ryssland.
Men Tyskland har gått med i EU:s sanktioner av Ryssland och har minskat sina inköp av gas och olja från Ryssland.
I slutet av september varnade finansminister Robert Habeck för att landet är i en mycket ansträngd situation, syftandes på energipolitiken.
Om inte ransonering inför för vanliga hushåll riskerar gasen ta slut under vintern. Man har också utlovat ett pristak på gas och ställt garantier om 2 000 miljarder kronor till hushåll och företag. Det ska täcka upp för bortfall av rysk gas till och med april 2024.
Från tysk sida har man motsatt sig ett gemensamt pristak inom EU. Man är också kritiska mot Frankrike var minskade kärnkraft påverkat elpriserna. Tyskland har nu skjutit upp stängningen av sina två återstående kärnkraftverk, vilket enligt nedstängningsförespråkaren Habeck är fransmännens fel.
Tyskarna har också velat bygga fler gasledningar från Spanien till Tyskland, via Frankrike. Men fransmännen menar att den befintliga kapaciteten är tillräcklig, och att det skulle ta för lång tid att bygga en ny.
Tyskland kommer inte importera gas i det oskadade röret i Nord Stream 2. Man importerar istället mer gas från Nederländerna och Norge.
Man bygger också en nya mottagningsterminaler för gastransporter som ska öppna nästa år. Man vill bland annat börja importera mer från Kanada och Qatar.
Man har sedan krigsutbrottet och sanktionerna ökat fokuset på förnyelsebara energikällor. Just nu står de för 40 procent av totalen, men man vill nå 100 procent redan till 2035. Det kommer bli problematiskt att på kort tid fasa ut kol, kärnkraft och gas helt. Visionära idéer finns om ett komplext nytt system, med en blandning av förnyelsebara källor, batterier och gaskraftverk som enbart används vid hög efterfrågan.
Precis som med kärnkraft har man nu skjutit fram nedtrappningen av att använda kol. Det finns också problem med att hinna bygga ut elnätet tillräckligt för att täcka en ökad produktion från förnyelsebara källor.
Man har en växande vindkraftsektor, som stött på mer och mer problem lokalt, då folk protesterat mot nybyggena.
Man har redan lagt 1 500 miljarder på omställningen till förnyelsebara energikällor. Man skulle behöva investera ytterligare fem biljoner. Samtidigt är industrisektorn satt under hård press, 40 procent av all el går dit. I januari var priserna på el 25 procent högre än samma månad året innan. Och nu har inflation och elbrist i Europa drivit upp priserna ytterligare.
Hur situationen i Tyskland ser ut efter vintern får vi återkomma med. Samtidigt som gasreserverna är 95 procent fulla kan det bli fråga om ransonering i vinter. Att helt byta ut den ryska gasen kommer innebära högre energipriser i landet för flera år framöver.
Inom industrin har man redan vidtagit åtgärder för att dra ned på el och energi. Men det hjälper inte helt. Till exempel har priset på aluminium hamnat på en tredjedel av vad det kostar att tillverka det. Och detta går igen i alla energikrävande sektorer av industrin.
Dessutom har den minskade köpkraften i Kina, landets största exportmarknad, skapat oro.
Frankrike
I Frankrikes energiproduktion 2020 stod olja för närmare 40 procent, gas för runt 10 procent och kol, biobränsle, solkraft, vin och vattenkraft för återstående. Kärnkraft stod för ungefär 30 procent. Av elproduktionen stor kärnkraften dock för 78 procent och förnyelsebara källor för 19,1 procent.
Målet är 32 procent förnyelsebart 2030.
Dessutom kommer man nu börja exportera gas till Tyskland, rapporterar AP. Ledningen som går via Obergailbach i Saarland kommer förse landet med 31 GWh per dag. Man räknar med att nå 100 GWh vilket blir två procent av tysk gaskonsumtion. Gasen kommer från import från Nederländerna, Algeriet och Nigeria via ledningar och gasterminaler. Gasreserverna är 100 procent fulla för närvarande.
Man har ett solidaritetsavtal med Tyskland i gasexport och elimport. Hälften av kärnkraftverken, 25 av 56, är stängda för underhåll. Från myndigheternas sida finns en oro för elbrist under vintern. Men man har fått löfte från EDF att samtliga kärnkraftverk kommer startas upp under vintern.
Precis som Tyskland har man försökt stävja stigande energi- och elkostnader. Man satte ett pristak om fyra procent på prisökningar. Och har lagt ett hjälppaket för företag värt 250 miljarder kronor. Dessutom kom ett till paket riktat till hushåll och småföretag i september värt 170 miljarder.
Ett mörkt moln på himlen är en utannonserad strejk från arbetare på oljeraffinaderier och oljelager.
För industrin spås en fortsatt stagnation under oktober på grund av energipriserna. Osäkerheten sprider sig och kassaflödet minskar. Hårdast ansatta är stålindustrin och kemikalieproduktion.
Totalt väntas 0,25 procent tillväxt för tredje kvartalet. För helåret är prognosen från centralbanken 2,6 procent, men för nästa år mellan -0,5 till 0,8, en stor nedgång väntas.
Storbritannien
2021 kom majoriteten av Storbritanniens energiproduktion från fossila källor. Gas 42,8 procent, olja 32,1, kärnkraft 11,2, bioenergi 10,5 och kol 3,4.
När det gäller el står kärnkraft för 16,1 procent och gas för 35,7. Vindkraft står för hela 24,2 procent av elproduktionen och är den starkast växande sektorn.
Man importerar inte längre rysk gas, och fasar ut oljeimporten under 2022. Just nu importerar man el från Frankrike, Belgien och Nederländerna. Det finns dock en risk för att man måste ransonera och stänga av elen tillfälligt till hushållen. Framför allt om man inte skulle få importera mer från nyss nämnda länder.
Enligt premiärminister Liz Truss har man klarat sig mycket bra relativt andra länder.
Landets stålproduktion sysselsätter 30 000 personer. Men man är under hård press av stigande inflation och energipriser. De två största tillverkarna, Tata Steel Group och British Steel har bett staten om 15 respektive fem miljarder kronor i stöd. Sektorn är också under press att påskynda omställningen att bli fossilfria.
Inom byggsektorn ser det också mörkt ut, närmare 17 000 bolag riskerar gå i konkurs. Många belånade sig under pandemin, och stigande räntor och materialkostnader ökar problemen.
Flera andra sektorer, som kemiindustri och glasblåsning, har samma problem med ökande kostnader.
Prenumerera för 99 kr/mån!