Elbolag vill riva upp fasta avtal med kunderna, säger att de inte kunde förutse de stigande priserna – TA INTE EN KULA FÖR DITT ELBOLAG OM DE SPELAT RYSK ROULETTE PÅ MARKNADEN! Blir staten än en gång deras räddare, och du ändå den som får betala?

Enligt uppgifter till Sveriges Radio Ekot vill nu ett okänt antal elbolag riva upp sina fastprisavtal med kunderna. Bolagens jurister är igång och undersöker om det är möjligt att hänvisa till ”force majeure” – alltså oförutsedda händelser som naturkatastrofer, typ jordbävningar samt krig.

Elpriserna har sedan några månader stigit till ovanligt höga nivåer, och ligger kvar där – och kan förväntas stiga.

Det är det som får en del elbolag att vilja säga upp avtalen. Bolagen menar att de inte längre kan leverera el till kunderna till tidigare avtalat pris – eftersom elen blivit så dyr på grund av följderna av kriget i Ukraina.

Eftersom få faktiskt verkar förstå hur elmarknaden fungerar, och ganska få verkar förstå vad ett avtal innebär, kan det vara värt att göra en genomgång av hur det ska fungera, och vad som gäller.

1. Antag att Sven Larsson vill skriva ett nytt avtal med ett elbolag.
2. Han kommer överens med elbolaget om att han ska få köpa el i tre år, till ett fast pris om 30 öre/kWh.
3. Det ett elbolag vanligen då gör är att de tecknar ett avtal på den nordiska elbörsen Nordpool. De kommer överens med en elproducent om att i tre år få köpa el av denne till ett fast pris om 25 öre/kWh. (Alla är nöjda, Sven Larsson har ett fast pris, elbolaget har en kund som ger dem en vinst på 5 öre/kWh, och producenten har säkrat avsättningen av sin el till ett givet pris).
4. Men – elbolaget kan också tänka så här – priset på spotmarknaden är ju för tillfället bara 15 öre/kWh. Om vi inte skriver ett avtal med en producent på elen som Sven Larsson ska ha, då kan vi istället köpa den från dag till dag på spotmarknaden. Då tjänar vi mycket mer pengar.
5. Det finns alltså två marknader på Nordpool där elbolag kan köpa el av producenter. Det är fastprismarknaden – där man säljer och köper el till överenskomna, fasta priser. Perioderna kan vara olika långa – en vecka eller flera år eller allt däremellan.
   Priset på spotmarknaden varierar givetvis, det beror på tillgång och efterfrågan. Kall vinter, kärnkraftsstopp, sanktioner och krig leder förstås till minskad tillgång och ökad efterfrågan; den situation vi har nu, och som vi antagligen har ett tag till.
6. Det är uppenbarligen så att det finns elbolag som valt att inte säkra den el som de säljer till kunder på fastprisavtal. Det innebär att de tjänade bra med pengar när spotpriserna var låga, men nu när spotpriserna är höga förlorar de pengar. Då vill de riva upp avtalen med kunderna.
7. Elbolag har alltså valt att chansa, att spela rysk roulette. Det gick bra ett tag, men nu var det en kula i loppet. Och då vill de byta plats med dig.

För att summera. Elbolagen kan välja att säkra den el de avtalat till dig. Då sitter elbolagen lugnt. De kan chansa och inte säkra. Då kan de komma att ligga illa till. Men varför ska du vara bank för spelberoende bolag?

Nu kan flera saker hända.

• Domstolar kan komma att stoppa elbolagens försök att riva upp avtal. Då är allt frid och fröjd för dig som elkund.

• Domstolar kan gå med på att elbolagen river upp avtal. Då får du som elkund ta kulan.

• Det finns också en typisk svensk lösning.

Elbolagen får riva upp avtalen – men staten går in och kompenserar dig som kund. Men eftersom det är skattepengar som används är det ändå till slut du som betalar.

Dina pengar går till staten i skatt, staten lindrar din elräkning med ett bidrag. Det enda som egentligen händer är att du som skattebetalare håller ansvarslösa bolag under armarna.