Prästerna får passa sig – blir utsatta för våld och kidnappas, utpressarna kräver stora lösensummor; men är motivet bara pengar? Risk för ökad konflikt mellan kristna och muslimer – presidenten påstår Boko Haram är besegrade, ledaren sprängde sig i luften

Våldet mot kristna i Nigeria ökar, speciellt mot präster. Enligt Armed Conflict Location and Event Data Projekt har det ökat med 21 procent under 2021, jämfört med 2020. Detta följer också trenden av ett ökat politiskt motiverat våld mot civila över lag. Mellan januari 2020 och juli 2022 skedde det 99 attacker mot präster och andra representanter för kyrkor.

Dussintals dog vid en attack mot en katolsk kyrka i Ondo i juni. Nigerianska staten skyllde dådet på IS-terroristernas västafrikanska gren. Men ingen har officiellt tagit på sig dådet. Att präster specifikt är måltavlor lägger också en till dimension av problem. Många som tillfrågats vill inte prata med journalister från Al Jazeera, med hänvisning till sin egen säkerhet.

Så sent som i augusti kidnappades fyra nunnor som var på väg till Flodstaten i Nigerdeltat. Polisen fritog nunnorna efter några dagar men ville inte säga om det krävdes en lösensumma. Det finns tecken på att just kidnappningar mot lösensumma har blivit något av en egen nisch i nigeriansk kriminell verksamhet.

Den mest kända terrororganisationen i Nigeria är Boko Haram. IS-terroristernas västafrikanska gren bröt sig loss ur Boko Haram 2016. Man har sitt högkvarter i Kaduna i nordligaste delen av Nigeria.

Den nordligaste delen är också den farligaste med 32 attacker mot präster sedan 2020. Den minst farliga är den sydvästra delen. Enligt Polycarp Lubo, ordförande för en avdelning av landets kristna samarbetsorgan CAN, är prästerna själva inte rika. Han kan därför inte svara på varför präster och pastorer nu blivit måltavlor.

Tidigare har den främsta måltavlan för kidnappningar varit skolbarn. En orsak till skiftet mot mål som präster är att öka legitimiteten för milisgrupperna som utför dåden. Att man stängt skolor i utsatta områden av säkerhetsskäl kan också spela in. Dessutom får man väldigt mycket uppmärksamhet, både lokalt och internationellt.

Inget hindrar milisgrupperna från att röra sig mot nya mål, det är därför mycket viktigt att prästerna får beskydd. Det säger Malik Samuel, som arbetar för Institute of Security Studies i Abidjan.

Katolska kyrkan är värst drabbad, av 120 präster och andra som utsatts hör hälften till dem. Kyrkan har inte officiellt kommenterat kidnappningarna men tros betala lösensummorna. Enligt Lubo betala alla kyrkor i landet lösensummorna, trots umbäranden för både kyrkor och familjerna till kidnappade präster.

Lubo menar att detta är en form av förföljelse mot kristna i Nigeria. Enligt källor till Al Jazeera handlar det bara om kyrkornas förmåga att betala, och inte om religiösa motiveringar. Undantaget är Boko Haram och andra islamiströrelser. Samuel menar dock att situationen kan leda till en ökad konflikt mellan kristna och muslimer i landet.

Islamismen i Nigeria nu

Boko Haram svor 2015 trohet till Islamiska Staten. Åren efter följde stora konflikter där en koalition av västafrikanska länder slog tillbaka, i vissa områden som Boko Haram erövrat. 2019 påstod president Muhammadu Buhari att man besegrat organisationen, något som tillbakavisats. Man har en central organisation men också ett system av celler om drygt 300 soldater var.

2021 kapitulerade 6 000 Boko Haram-soldater i den nordöstra regionen inför Nigerias armé. Totalt har 350 000 personer dött i konflikten som startade 2009. Det har också rapporterats att ledaren Abubakar Shekau dog i maj i fjol, genom att ha detonerat en bombväst. Han var då nära att bli tillfångatagen av rivalerna i IS-terroristernas västafrikanska gren.

Ofta när Nigerias regering utropat seger har motstridiga rapporter kommit. Det återstår att se hur nära man är att besegra Boko Haram, eller om man får blodad tand av den nya lukrativa verksamheten med kidnappning av präster.