Precis när man trodde att valkampanjen inte kunde bli tråkigare, bara fyllt av hat, anklagelser och orimliga vallöften får man plötsligt dra på smilbanden. Det är inte riktigt som i Sverige, där media ger orimligt mycket tid och plats åt ett parti som är flummigt och konsekvent orealistiskt. Men nu bröt i alla fall Root Party igenom med sitt tiopunkters manifest, med flummig politik och en skön partiledare.

Professor George Wajackoyah ser inte bara ut som en afrikansk hippie, han talar som en också. Root Party är inte bara cannabis-vänliga, de är visionära i hur cannabis, eller Bangi och Bhang som vi säger här, skall kunna öka landets välstånd.

“Om vi bara odlade Bangi endast i Nyere så skulle varje kenyan kunna få en check på 20 000 kronor varje år från försäljningen” sade professor Wajackoyah när han presenterade partiets kampanj.

“Om vi bara odlade Bangi endast i Nyere så skulle vi kunna bygga två motorvägar i varje county i Kenya”.

Men professor Wajackoyah låter sig inte begränsas av något svärmeri för specifika örter, utan har fler idéer för att utveckla Kenyas exportmarknad. I ett land med giftiga ormar så behöver man antidot mot ormgift, och detta skall man enligt professor Wajackoyah producera själva i landet.

“Om vi startade ormuppfödning i Kenya skulle varje uppfödare av giftiga ormar tjäna ett genomsnitt av 60 000 kronor per år på att buteljera giftet från ormarna.” En kobra-uppfödare skulle tjäna mer än en uppfödare av Svart mamba, men jag är säker på att uppfödare skulle diversifiera sin uppfödning för maximal riskspridning.

Root party har fler idéer på sin agenda som antagligen kan locka såväl traditionell vänster som traditionell höger.

Exempelvis offentlig avrättning av korrupta offentliganställda kan jag se dra röster från både vänster och höger. Däremot så tror jag mest att vänsteranhängare lockas av att sluta använda standardiserad spårvidd på järnvägen, vänstern brukar attraheras av att förstöra sådant som redan fungerar. Dock vill professor Wajakoyah gå ifrån standardiserad spårvidd eftersom han ser den som en symbol för kinesisk kolonialism. Vänstern gillar ju kinesisk kolonialism så kanske några nationalistiskt anstrukna kan fångas upp på den här frågan.

Att deportera sysslolösa utlänningar från Kenya kommer att dra anhängare från båda sidor, alla sidor, eftersom alla här är mer eller mindre nationalistiska. I ett relativt fattigt land så blir en oönskad oproduktiv mun en dyr mun att mätta. Den känns. Så man är nationalistisk åtminstone ner på stamnivå.

Att introducera fyradagars arbetsvecka, att flytta huvudstaden från Nairobi till Isiolo och att starta åtta nya “stater” (läs landsting/regioner) med egna federala myndigheter är väl samtliga idéer som bara kan få intresse från vänster. Det brukar vara sådana här projekt som får vänstermänniskor att drägla av vällust. Sänka produktionen, dyra onödiga och ogenomförbara projekt och mer offentlig förvaltning.

Att ta bort delar av konstitutionen som “inte fungerar” är ett mer lurigt förslag. Eftersom det lämnas öppet vad som “inte fungerar”. Jag antar att professor Wajakoyah kommer att hävda tolkningsföreträde på den här punkten. Men det är ju en fråga med möjlighet att locka väljare från hela vänster-högerskalan.

Den punkt på Root Partys tiopunktersagenda som hittills har väckt mest uppmärksamhet är dock den om export av hundkött. Här har det kenyanska veterinärförbundet gått i taket med höga protester. Professor Wajakoyahs förslag att exportera hundkött, och dessutom testiklar från hyena, har fått de kenyanska veterinärerna att varna för lokal utrotning av de två djurarterna.

Dessutom så varnar veterinärerna för att professor Wajakoyahs förslag på att handla med ormar och hyenatestiklar riskerar att sprida pandemier av virus, bakterier och parasiter från dessa till människan. Man gör ingen hemlighet av att man fortfarande agerar efter narrativet om att Covid-19 spreds från djurmarknader i Kina.

Nåväl. Det är ändå Bangi-frågorna som ligger Professor George Wajackoyah närmast om hjärtat.

Så pass att kvinnan han har utsett till sin vicepresident-kandidat, Justina Wangui, som enligt egen uppgift aldrig har provat på Bangi nu lovat att röka på den dag hon svärs in på sitt nya ämbete. Hon låter meddela att hon till och med har utverkat sin makes tillåtelse för denna handling.

Bangi-frågan är nästan lika svårmanövrerad i Kenya som i Sverige. Cannabis, hasch et cetera är förbjudet att hantera i alla dess former. Khat, eller Miraa, är av naturen givet till Kenya men Cannabis sativa är en främmande växt och därför så är motståndet inbyggt i politiken. Den taktik som professor Wajakoyah har valt för att få till stånd en förändring i synen på Bangi är att få polisen välvilligt inställd. Han säger att när Root Party kommer till makten så skall man föra kampanjer riktade till landets poliser, där polisen skall få lära sig att inte bara vara snälla mot, utan även välvilligt inställda till, Bangi-brukare.

Root Party lovar också samtliga fångar på kenyanska fängelser att den dagen de kommit till makten så skall alla fångar som sitter bakom lås och bom på grund av förseelser och brott begångna relaterade till Bangi inte bara släpps fria, utan även föras till parlamentet för en offentlig ursäkt.

Även om jag inte tror att professor George Wajakoyah och Justina Wangui har minsta lilla antydan till chans att komma till någon maktposition i Kenya så är jag glad att de finns. Det är alltid lite roligt och inspirerande med en smula hippie-propaganda och Root Party är till skillnad från civilisationsmotståndarna i svenska Miljöpartiet inte kapabla att ställa till med lika mycket skada, då Kenya redan är fattigt på den nivån Miljöpartiet vill ta Sverige till.

Root Party är också det enda partiet som inte går på val med orimliga löften. Deras tio-punkters manifest är betydligt mer genomförbart än motståndarnas luftslott.

Roland Casselbrant