Ärkebiskop Antje Jackelén lägger ned sin stav 30 oktober. I nio år har hon blivit en profilerad ledare för Svenska kyrkan, som inte dragit sig från att ta politisk ställning i kontroversiella frågor. Vi har tittat på Jackeléns tid som ärkebiskop, som varit fylld av samhällsengagemang och ställningstaganden.
Svenska kyrkan har stadigt tappat medlemmar, i decennier. Det var inget nytt när Jackelén tillträdde som ärkebiskop 2013. Medlemstappet har dock fortsatt i oförminskad takt under hennes ämbetstid. 2013 hade kyrkan 6 357 508 medlemmar, preliminära siffror för 2021 är 5 633 867. 723 641 personer har lämnat kyrkan under tiden, det bör påpekas att detta inbegriper avlidna personer.
Att det finns pågående processer som ligger utanför ärkebiskopens kontroll, vad gäller medlemstappet, är givet. Men det kan finnas skäl att tro att Jackelén i sitt engagemang för Palestina, klimatpolitik och andra frågor ökat misstanken hos vissa om att kyrkan blivit politiserad. Vilket kan påverka folks val att lämna.
Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010, tre år innan Jackelén blev ärkebiskop. 2014 varnade hon för att partiet inte stod för en kristen värdegrund, och var för hatiska mot islam. Att säga att man ”hatar islam och är stolt över det” tyckte hon inte var okej. Hon menade då att kyrkans ställningstaganden är teologiska i grunden, och var inte oroad över att förknippas med något politiskt läger.
2018 skrev hon en debattartikel i Aftonbladet där hon tydligt tog ställning mot Sverigedemokraternas nationalism. Beskyllningen att hon och kyrkan har en vänsterliberal agenda viftade hon bort och hänvisade till att allt bygger på teologi, genom ”bibelstudium och bön och genom att använda oss av teologisk och religionsvetenskaplig kunskap”.
Kyrkan är således inte på något sätt en neutral aktör, men till skillnad från icke-religiösa organisationer och partier kan man ta politiska ställningstaganden utan att vara politiska.
Oavsett vad man tror om den teologiska biten, är det ett faktum att hon varit engagerad och debatterat flera heta politiska frågor. En sådan är den om samerna, som hon kallar ”Sveriges urfolk”. Enligt Jackelén bestämmer majoritetssamhället levnadsvillkoren för många samer, en rest av ett kolonialt arv. Tillsammans med Ingrid Inga, ordförande i Samiska rådet i Svenska kyrkan, skrev hon att kyrkan (historiskt) bidrog till en bristande respekt för samisk tro.
Den 24 november 2021 bad Svenska kyrkan offentligt om ursäkt till det samiska folket. En andra ursäkt är planerad till samekonferensen Ságastallamat 2 i slutet av oktober. Bara några dagar innan Jackelén avgår som ärkebiskop.
Att se andra religioner som jämlika och förespråka ekumenism är en röd tråd genom hennes ämbetstid. Det gäller speciellt den nyss nämna världsreligionen islam, som på bara ett par decennier fått närmare en miljon anhängare i Sverige. I olika inriktningar och med olika grad av praktiserande. Enligt Jackelén ber kristna, judar och muslimer till samma gud. Hon ville heller inte tydligt säga att Jesus är den enda vägen till Gud.
Jackelén har också varit en flitig debattör i klimatfrågan och kallat Greta Thunberg profetisk.
I en intervju med Expressen säger hon att ”[hon] är dessutom kanonduktig på att bli intervjuad. De gammaltestamentliga profeterna gjorde också teckenhandlingar, vilket är så tydligt i Gretas fall. Det började med skylten om skolstrejken och fortsatte med seglatsen. Greta sade inte att alla skulle ta segelbåt över Atlanden, men konstaterade att hon är en av få som faktiskt kan göra det och det är något profetiskt i detta”.
Jackelén menade att klimatkrisen är en värderings- och ledarskapskris, en existentiell kris. Sveriges välstånd skadar andra, och klimatkrisen leder till ökad migration. Med Ett biskopsbrev om klimatet ville hon och andra inom Svenska kyrkan att Sverige skulle vara pådrivande för en höjd ambitionsnivå i FN:s klimatpolitik. Man ville också att Sverige tidigare än 2045 blir klimatneutralt.
Men det kostar på att vara aktiv i debatten, under påskhelgen 2021 stängde hon tillfälligt ned sitt Twitterkonto. Hon menade att hennes inlägg användes i fel syften, för att sprida hat, hot och konspirationer. En anledning trodde hon var hennes positiva inställning till islam. En annan att hon är kvinna.
Tar twitterpaus.
Berörs illa av att mina tweets används för att sprida hot och hat samt lögn om tro, @svenskakyrkan & samhället.
Ni som gör det kan känna er som vinnare för stunden.
Men: den sanna vinnarsidan är alltid sanningens och kärlekens sida. Växla över till den! pic.twitter.com/pFAM7U6gSp— Antje Jackelén (@BiskopAntje) April 5, 2021
Martin Modéus ny ärkebiskop
Under eftermiddagen 8 juni stod det klart att Svenska kyrkans näste ärkebiskop blir Martin Modéus, den nuvarande biskopen i Linköpings stift. Han besegrade biskopen i Strängnäs, tillika överhovpredikanten Johan Dalman i sista valomgången, och fick 59 procent av rösterna.
Modéus föddes 1962 och prästvigdes 1986. Hans valspråk är Levande tillsammans med Kristus, hämtat från Efesierbrevet 2:5. Han var doktorand i Gamla Testamentets exegetik vid Lunds universitet 1997 till 1999 och skrev sin avhandling om ritualstudier. Detta är också något som utmärkt hans författarskap, där han skrivit flertal böcker om gudstjänsten, men även flera om bönen.
Modéus har sannerligen inte varit lika frispråkig som Jackelén, och har heller inte byggt upp någon större följarbas på Twitter. Han verkar inte dela den nuvarande ärkebiskopens syn på Israel–Palestina-konflikten.
I ett inlägg 27 november 2021 ger han stöd åt ett debattinlägg av biskoparna Åke Bonnier och Sören Dalevi. De kritiserade att Svenska kyrkan använt ordet apartheid och Israel i samma mening. Detta då Martin Luther bar på en ”grov antisemitism” och att det är en svart fläck i kyrkans historia.
Den 6 januari 2021 skrev han ett inlägg med anledning av stormningen av Kapitolium i Washington DC. Han bad då om besinning och förnuft, och respekt för folkviljan.
Gud, jag ber för USA och för världen:
om utsträckta händer mer än knutna nävar,
om respekt för demokrati och folkvilja,
om generositet och gränsöverskridande gemenskaper.
Jag ber om besinning och förnuft.
Om fred. Om tillit. Om god vilja för framtidens gemenskap i världen.— Martin Modéus (@BiskopMartin) January 6, 2021
Enligt Joel Halldorf, pingstvän och skribent, har Modéus få fiender och ogillar debatt. Han är en resonerande biskop, vi kan således inte förvänta oss uppseendeväckande uttalanden från vår blivande ärkebiskop. Enligt Halldorf är Modéus vision en som mer liknar en frikyrka än en statskyrka, där relationer, delaktighet och gemenskap står i centrum. Organisation och ekonomi måste stå tillbaka. Byråkratin bekämpas.
Frågan är om Modéus är rätt man för kyrkan, som fortsatt tappar medlemmar och har låg betydelse i de flesta svenskars vardag. Och tror han att Jesus är den enda vägen till Gud? Det lär visa sig framöver när han skärskådas och utfrågas inför sitt tillträdande 30 oktober.
Prenumerera för 99 kr/mån!