MACCHIARINI, STORHETSVANSINNIG SLAKTARKIRURG SOM OFFRADE PATIENTER – står nu inför rätta, men de byråkrater och överläkare som anställde, skyddade och försvarade honom har gjort karriär och har nu ansvaret för din hälsa och för patientsäkerhet

För elva år sedan genomför stjärnkirurgen Paolo Macchiarini en operation på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. Andemariam Teklesenbet Beyene blir 9 juni 2011 först i världen med att få en konstgjord luftstrupe, tanken är att stamceller ska växa till sig på ett inopererat plaströr och ur det hela ska något uppstå som gör att han åter kan andas normalt.

Så sker inte.

Han dör två år senare.

Macchiarini kommer de två närmaste åren att på sjukhuset genomföra samma typ av operation på ytterligare två patienter. Alla tre är nu döda.

Macchiarinis karriär är också död, och nu inleds rättegången mot honom i Solna tingsrätt för tre fall av grov misshandel, alternativt vållande av kroppsskada.

Men hur gick det för dem som anställde, skyddade och försvarade Macchiarini?

Under perioden 2011 till 2014 opererade Macchiarini in konstgjorda luftstrupar på åtta patienter.

Tre av operationerna utfördes i Sverige, fyra i Ryssland och en i USA. Sju av patienterna är i dag döda. Några dog inom loppet av några månader, alla svårt plågade. Några levde upp till två år efter operationen – svårt plågade. Längst levde Yesim Cetir, i fem år, men fick genomlida ständig sjukhusvård eftersom hennes luftvägar var tvungna att rengöras var fjärde timme för att hon skulle kunna andas.

Redan när det första ingreppet på Karolinska Universitetssjukhuset görs varnas rektorn Harriet Wallberg av den internationella auktoriteten Pierre Delaere – specialist inom luftvägskirurgi. Han förklarar för Wallberg att det är lika med en dödsdom att operera in en syntetisk luftstrupe – och att ju längre tiden går efter operationen desto större blir lidandet. Han har också senare förklarat att han hellre blir skjuten än får en konstgjord luftstrupe inopererad på sig själv. För Wallgren förklarar han 2011 att ”alla som håller på med den här typen av kirurgi” vet hur omöjliga Macchiarinis operationer är och vilka plågor det kommer att medföra för patienten.

Pierre Delaere förutsägelser visar sig stämma. Men Macchiarini får fortsätta operera.

Först 2014 anmäler fyra läkare på Karolinska Universitetssjukhuset Macchiarini. De anklagar honom för forskningsfusk och för att ha förfalskat studier och rapporter.

November 2014 får Bengt Gerdin, professor emeritus i kirurgi uppdraget att utreda läkarnas anmälan mot Macchiarini. Ett halvår senare kommer han fram till att det förekommit flera fall av fusk.

Men nu går ledningen för Karolinska Universitetssjukhuset till motattack – det är de personer som skrutit med hur de lyckats rekrytera en stjärnkirurg till Karolinska.

De frikänner Macchiarini från anklagelserna för forskningsfusk, han har nämligen inte ägnat sig åt forskning utan åt att göra vad som göras kan för att rädda människor som annars skulle ha dött. Anders Hamsten, rektor för Karolinska ­Institutet, och Melvin Samsom, sjukhusdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset skriver en artikel i Dagens Medicin till Macchiarinis försvar i september 2015 där de förklarar att det inte rört sig om forskning utan att:

”[…] operationerna utfördes som livräddande sjukvård, med en experimentell teknik eftersom inga etablerade kirurgiska tekniker var möjliga.”

Men undersökningar av den första patienten – Andemariam Teklesenbet Beyene – avslöjade att det inte rörde sig om ett livshotande tillstånd. Han opererades eftersom han skulle haft en luftrörstumör. Det hade han inte visade en undersökning efter Beyenes död. Macchiarini hade opererat bort frisk vävnad och istället tryckt in ett plaströr.

På en presskonferens vid denna tid framför Anders Hamsten samma ståndpunkt – det har rört sig om helt nödvändiga vårdåtgärder – och han framför detta tillsammans med Johan Bratt, chefsläkare på Karolinska Universitetssjukhuset.

2016 kommer två utredningar som starkt kritiserar Macchiarinis metoder, och hur det gick till när han anställdes, samt den tystnadskultur som gjort att han kunnat fortsätta med sina operationer.

Nu börjar huvudena rulla.

Eller gör de det?

Anders Hamsten får gå som rektor för Karolinska Institutet efter utredningarna 2016. Han hamnar på Regeringskansliet och behåller sin lön på 131 100 kronor i månaden. Han har i intervjuer berättat hur han där fungerar som diskussionspartner och rådgivare till utbildningsminister Helene Hellmark Knutsson, bland annat är han med och utformar regleringsbrevet för Karolinska Institutet som han – enligt rapporterna och sina egna medgivanden – misskött under sin tid som rektor.

Ett liknande öde drabbar hans föregångare som rektor för Karolinska Institutet. Harriet Wallberg sparkas som universitetskansler eftersom hon var rektor på Karolinska Institutet då Macchiarini rekryterades. Hamnar på Regeringskansliet med en lön på 131 500 kronor i månaden – och var garanterad att ha den tjänsten till maj 2020. Då utses hon till nationell testkoordinator för covid-19. Hon har sedan dess återgått till sin tjänst som professor på Karolinska Institutet och är också med i den kommitté som varje år utser Nobelpristagaren i medicin.

De har knappast lidit skada eller nöd av sitt agerande i Macchiariniaffären.

Johan Bratt som på presskonferenser och i andra sammanhang försvarat Macchiarini går vidare uppåt i sjukvårdsbyråkratin. Efter att ha varit chefläkare på Karolinska Universitetssjukhuset blir han chefläkare på hälso- och sjukvårdsförvaltningen. I dag är han avdelningschef för patientsäkerhet och beredskap i Region Stockholm.

Och hur gick det för Melvin Samson, sjukhusdirektören på Karolinska som försvarade Macchiarini? Han satt kvar till 2019 med en årslön på 2,8 miljoner kronor, och blev därefter hälsodirektör för den planerade storstaden Neom i Saudiarabien; en helt ny stad som ska bli större än New York, och en fond på 5000 miljarder kronor har avsatts för projektet.

Det har alltså gått väldigt bra för dem som anställde och försvarade Macchiarini.

Men dessa personer var inte ensamma om att hylla och skydda Macchiarini.

Professor Li Felländer-Tsai fick skarp kritik i två utredningar, är i dag föreståndare för Centrum för avancerad medicinsk simulering och träning vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Professor Lars-Olaf Cardell kritiserade Vetenskapsrådet när rådet sommaren 2015 drog in Macchiarinis anslag. Han ville också ha en förlängd anställning av Macchiarini. Cardell är i dag professor och överläkare på Karolinska Institutet.

När Macchiarini skulle anställas skrev 14 framstående forskare på Karolinska Institutet ett upprop till rekryteringsutskottet om att Macchiarini skulle anställas. De framförde kravet på genvägar för att han skulle kunna börja operera snabbt.

Så här skulle man kunna fortsätta genomgången. Macchiarini var inte ensam, han hade beskyddare och försvarare. Många av dem har du sett i tidningar och tv under pandemin, andra leder stora enheter i vården som ansvarar för din hälsa.

En av dem, Johan Bratt, ansvarar till och med för patientsäkerheten i Stockholm.

Men nu i Solna tingsrätt är det bara en person som står åtalad – Paolo Macchiarini.