Den senaste veckan har det varit stökigt på Norrtullskolan i Söderhamn. Anledningen är att elever misstänkt att personalen serverat dem fläskkött. Personer i skolbespisningen känner oro och är obekväma i sin arbetsmiljö då elever bråkar i matsalen. Kommunen har anmält problemen till Arbetsmiljöverket.

På frågan om vilket ansvar föräldrarna har svarar Thomas Kihlström, sektionschef på Söderhamns kommun, att ”vi alla har ett ansvar” och att föräldrarna kan vara en del av lösningen. Men man ska komma till rätta med problemet tillsammans, säger han i ett något trött tonläge.

Norrtullskolan har en stor andel elever med utländsk bakgrund, och man tog emot många nya elever under det stora invandringsåret 2015. 36 språk talades då på skolan.

Att elever inte vill äta skolmat med fläskkött är en ökande trend, inte minst på grund av invandring från muslimska länder. Men det sker också en omfattande lobbyism från muslimska organisationer mot stat och kommun.

Detta har bemötts på olika sätt av skolpersonal och politiker.

2017 klagade Drin Veseli på att hans barn tvingades äta vegetarisk mat i deras skola i Österåker, eftersom de inte åt fläskkött. Kostchefen på kommunen Eva Nordenhem menade dock att preferensen för fläskfri kost inte var ett skäl till att få specialkost.

Man hade ändå gjort vissa eftergifter åt fläskvägrarna, exempelvis bytt ut blandfärs till nötfärs i alla färsrätter och kalkon i stället för skinka i ost- och skinksåsen. Trots att man bara serverade fläskkött ett par gånger i månaden klagar vissa föräldrar.

På Frödingskolan i Karlstad var allt fläskkött borta från menyn 2012. Detta av hänsyn till elever med kulturella eller religiösa skäl. Skolan har många barn med utländsk bakgrund. Precis som på Norrtullskolan vill man undvika situationer där en elev tror sig blivit lurad att äta fläskkött.

I invandrartäta stadsdelen Angered i Göteborg tog man helt bort fläsk från skolmaten, efter påtryckningar från muslimska föräldrar. Det gjordes även i andra stadsdelar i Göteborg. Men det möttes i sin tur av protester, och kommunen övervägde då att återinföra fläsk på menyn.

Vegetarisk mat en medelväg?

Att låta muslimer äta vegetariskt är något som förekommer och passar flera olika falangers agendor. Den ena är miljö- och klimatrörelsen som driver på för att äta mindre kött, helst inget alls. Den andra är politiker som tycker det är bekvämt att gömma problemen med islam genom vegetarisk skolmat.

Susanna Birgersson var ledarskribent på Expressen och tyckte att man skulle ”vägra fläskdebatten”. Hon menar att slöjor och segregerade simtider för kvinnor är viktiga frågor. Men fläskätandet saknar den extra dimensionen för att det ska vara viktigt. Muslimska föräldrar får låta barnen äta vegetariskt eller skicka med egen matlåda. Folk som bryr sig ändå är antingen högerextremister eller islamister.

Birgerssons förslag kan låta rationellt och praktiskt. Men är griskött verkligen något som saknar en större dimension? Och är det verkligen bara islamister som kräver fläskfri kost?

Förbud mot att äta griskött har en lång och djup förankring i islam. I länder med en blandad befolkning, som Indien, följer olika religiösa grupper olika kostregler. Men att grupperna då och då testar varandras mat är sällsynt, just av den religiösa seriositeten. Kommer Sverige bli ett undantag där frågan om fläskkött försvinner, där påhittiga politiker lyckas finna en lösning? Eller kommer vi få en helt segregerad matkultur, eller snarare matkulturer?

Islam och den envetna minoriteten

På Islamguiden.com kan man läsa om islam och griskött. Förbudet kommer ur trosprincipiell grund, muslimen måste följa Guds befallningar. Griskött och grisfett är helt förbjudet. Risken för människan är att få i sig binnikemask, som sedan lägger ägg vilka kan hamna i olika organ. Hamnar ägget i hjärnan kan det leda till att människan blir galen.

Grisfett kan ingå i en mängd olika livsmedel som man kanske inte tänker att det gör. Till exempel kalvlever, oxjärpar, köttbullar och leverpastej.

Att undvika detta kan vara svårt för en muslim, enligt Islamguiden. Vissa substitut kan vara haram, alltså förbjuden mat av andra anledningar. Tillåten mat enligt islam är halal, där ingår att djur ska slaktas på ett visst sätt.

En vanlig svensk märker troligtvis inte om hamburgaren är halal eller inte. En låt gå-attityd kan innebära att muslimska lobbygrupper får till att skolmaten ska vara halal. Om man inte förstår matens dimension utan hoppas på att vegetariskt alternativ ska vara lösningen så riskerar man en omfattande islamisering av skolmaten.

Nassim Taleb, känd riskanalytiker och författare, skriver om minoritetsregeln. Den handlar om små sammansvetsade gruppers lobbyverksamhet, och den stora massans likgiltighet. Att mat och dryck i USA är kosher är mycket vanligt. Trots att den judiska befolkningen är mycket liten relativt sett och att antalet judar som följer kashrut är ännu mindre, har man lyckats få den breda massan av icke-judar att äta och dricka koshermärkta livsmedel.

Kort sagt menar Taleb att det bara krävs att tre till fyra procent av befolkningen brinner väldigt hårt för en fråga för att kunna driva igenom den. Speciellt sårbara politiska system är sådana som är effektiva och centralstyrda.

Ett sådant system har Sverige och flera andra västerländska demokratier.

Nalin Pekgul är en känd kurdisk muslim och tidigare riksdagsledamot för Socialdemokraterna, 1994–2002. Hon har på flera sätt fått ge ansikte åt en moderat form av islam, motståndare till islamism och feminist.

Hon skriver i Fokus om sin familjs relation till fläskkött i Sverige. När hennes syster Evin började skolan 1982 fick hon frågan av skolan om hon åt fläskkött. Pappan ville inte påtvinga religiösa regler på barnen, men rundade smidigt detta genom att säga att hennes mamma får ont i magen om Evin äter griskött.

Pekgul fick själv ont i magen när hennes son råkade äta fläskkött i skolan. Sonen åt även prinskorv i smyg hos den svenska grannen, med henne lyckligt ovetandes. Samtidigt hade sonen fått skit från muslimska klasskamrater, som påstod att han skulle brinna i helvetet.

Frågan man kan ställa sig är inte bara om hur stark den envetna minoriteten av muslimer är. Utan hur mycket motstånd de bredare, mer sekulära muslimerna kommer göra. Och hur politikerna ska hantera de allt mer långtgående kraven på anpassning.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip är reporter på Morgonposten.