En makaber video visar hur etiopiska soldater mördar en man genom att sätta eld på honom. Många dödsoffer har skördats i konflikten mellan etiopiska regeringstrogna trupper och regionala miliser senaste tiden. Vid tillfället då mannen brändes levande fanns även soldater från Amhara-milisen närvarande, en milis som samarbetar med den etiopiska regeringen. Förutom den brända mannen dödades tio andra män på ett mer konventionellt sätt genom att skjutas.

Scenerna i videon är blodisande. En naken och misshandlad man släpas av soldater mot en eld. Man kan se att det ligger förkolande kroppar där. Soldaterna kastar mannen på den rykande högen. De slänger på torrt gräs och träpinnar. Soldaterna hånar mannen och kräver att han ska berätta sanningen. Offret ber om nåd, men det besvaras med hån och förolämpningar. Soldaterna skriker att han ska ”brännas” och ”stekas”. De diskuterar vad som är det bästa tillbehöret när offret ska ätas upp.

Regeringen fördömer mordbränningen och säger att man kommer ställa de skyldiga inför rätta.

Tidigare hade 20 regeringssoldater och tre civila dödats i samma område, Ayisid Kebele i Metekel-zonen. Striderna grundar sig i konflikten mellan Tigreanska folkets befrielsearmé och den etiopiska regeringen och dess allierade.

I november 2020 startade premiärminister Abiy Ahmed en militär operation mot tigreanerna. Konflikten har återaktualiserat underliggande etniska konflikter i Etiopien, där politiska skiljelinjer ofta följer etniska. Etiopiens regering klassar Tigrays armé som en terrorgrupp.

Premiärminister Abiy Ahmed Ali lät 2019 slå samman etniska och regionsbaserade partier i ett nytt storparti: Prosperity Party (välståndspartiet, reds. anm.). Ahmed vann 2019 Nobels fredspris för att ha löst gränsproblemen med Eritrea. Han är namnet till trots del av landets pingströrelse.

Detta vägrade dock Tigray, som tidigare varit en del av det statsbärande partiet i Etiopien 1988 till 2019, Etiopiska folkens revolutionära demokratiska front. Ledaren för Tigray Debretsion Gebremichael utlyste i stället regionval, vilket olagligförklarades av regeringen i Addis Abeba. Tigrayprovinsen gränsar till Eritrea och ligger mellan provinserna Afar och Amhara.

Initialt skördade regeringen framgångar och erövrade Tigrays huvudstad Mekele. Operationen var därmed över, enligt Abiy Ahmed. Men Tigray återtog Mekele och stora delar av regionen under 2021.

Det finns också en annan utbrytarmilis, Oromos Befrielsearmé, som har ett antal mindre områden under kontroll i landets södra och östra delar. Oromo är den största etniska folkgruppen i Etiopien med 35 procent av befolkningen, motsvarande runt 35 miljoner människor. Milisen är anklagad för folkrättsbrott mot civila och utomrättsliga avrättningar av motståndare.

En konsekvens av konflikten är att tigreaner utsätts för hot och våld då de misstänks konspirera mot den etiopiska regeringen.

Konflikten har även spillt över i mindre omfattning till grannländerna Somalia och Sudan. Regionen där människobränningen ägde rum hyser redan ett stort antal flyktingar. Dels en halv miljon etiopiska internflyktingar, dels 70 000 från Sudan och Sydsudan. 20 000 har nu lämnat regionen och sökt sig till andra områden, enligt FN.

Konflikten som helhet har krävt runt 8 000 soldaters liv och 7 000 har skadats. Runt 2000 civila har dött och över 4 500 000 människor har blivit internflyktingar.

En annan effekt av konflikten är att Etiopien planerar skapa en nationell sociala medier-plattform. Man vill ersätta Facebook, Twitter, Whatsapp och Zoom, där det spridits budskap som ”förvrängt sanningen om Etiopien”, enligt signalunderrättelsemyndighetens generaldirektör Shumete Gizaw.

Båda sidor i konflikten har gått in hårt för att marknadsföra sin bild av vad som händer, på sociala medier. Man har fått kritik av människorättsorganisationer för att ha stängt ned Facebook och Whatsapp periodvis under 2021. Gizaw menar att Kinas Wechat är en förebild för landets nya plattform.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip Lamperud
Filip är reporter på Morgonposten.