Ukraina-kriget i veckan: Ukraina-konflikten sprider sig till Afrika – på alla områden. Blir det åter en kontinent där USA och Ryssland för krig genom ombud? • Zelenskyj kulturkrigar bort Ukraina från den ortodoxa kultursfären • Bara små japanska bilar framöver på ryska gator?
Multi-polär värld?
Representanter för 17 afrikanska stater deltog i den rysk-afrikanska samarbetskonferens som har hållits i St Petersburg.
Det ska jämföras med att 43 stater deltog i den föregående konferensen 2019 – något som Ryssland förklarat med ”de oerhörda påtryckningar” USA utsatt afrikanska stater för och där målet varit att de ska avstå från att delta i konferensen.
En fråga som återkom under diskussionerna under konferensen var att Ryssland dragit sig ur det avtal som gjorde det möjligt för Ukraina att exportera spannmål från sina hamnar i Svarta havet. Afrikanska länder hörde till de stora importörerna och där är redan problemen kännbara genom brist på spannmål och i form av höga priser.
Putin deklarerade att det varit nödvändigt att lämna avtalet eftersom han ansåg att västmakterna inte uppfyllt de delar av avtalet som skulle göra det lättare även för Ryssland att exportera spannmål. Som en lindrig av nöden i Afrika erbjöd sig Putin att skänka 50 000 spannmål gratis till sex afrikanska länder.
De ryske presidenten var dock mest intresserad av att diskutera militära samarbeten med olika afrikanska stater, och hyllade i det sammanhanget Afrikas bidrag till ”skapandet av en multi-polär värld” som inte är dominerad av USA.
Prigozjin söker nya jaktmarker
I det sammanhanget blir Wagnergruppen och Jevgenij Prigozjin intressanta.
Sedan i midsommar har många frågat sig vad som blivit Prigozjin, och vad som ska hända med Wagner-gruppen efter det misslyckade myteriet. Ska de upplösas? Är Prigozjin död? Ska Wagner-gruppen i någon form fortsätta strida i Ukraina?
Svaret på alla frågorna kanske finns i Afrika.
Uppenbarligen är Prigozjin i livet. I ett röstmeddelande häromdagen på Telegram-kanaler kopplade till Wagnergruppen uttalar sig någon som antas vara Prigozjin. Röstmeddelande sammanfaller med foton av Prigozjin vid toppmötet mellan Ryssland och Afrika, och med den intervju Prigozjin som nyligen gjordes av en afrikansk tidning.
Prigozjin förklarar i sina uttalanden att Wagnergruppen inte är inblandad i den kupp militären i veckan genomförde i Niger. Han kallar den en befrielse från västerländska kolonisatörer, och erbjuder de nya ledarna i Niger stridande enheter som kan upprätthålla ordningen, och bekämpa jihadisitiska rörelser. Han berömmer Wagners effektivitet när det gäller att stabilisera afrikanska nationer, och hyllar Putin för att ha byggt upp ett stort förtroende för Ryssland hos afrikanska ledare.
I dag har Wagnergruppen en stark närvaro i den Centralafrikanska republiken, och har stridande enheter i Mali. Nu kanske de kan komma att spela en roll i det uranrika Niger – vilket fått ett oroat USA att deklarera sitt villkorslösa stöd till den störtade presidenten.
Ukrainskt kulturkrig för att bli mer västerländskt
Efter en långvarig beslutsvånda i frågan om när julen ska firas i Ukraina har nu slutligen Zelenskyj bestämt sig. Julen i Ukraina ska firas 25 december, och inte den 7 januari som fallet är i Ryssland, andra ortodoxt kristna länder.
Zelenskyj undertecknade ett lagförslag i frågan och förklarade:
”Den oförtröttliga och framgångsrika kampen för deras egen identitet bidrar till varje ukrainares önskan att leva sitt eget liv med sina egna traditioner och helgdagar”.
Lagförslaget har motiverats med att det är ett sätt att lösgöra sig från kultur som påtvingats Ukraina av Ryssland.
Att ortodoxa firar julen i januari och inte december beror i och för sig inte på något påbud från Moskva, utan är en följd av att man i de ortodoxa kyrkorna alltid följt den julianska kalendern medan man i västerlandets katolska och lutheranska kyrkor följt den gregorianska kalendern – och det skiljer tretton dagar mellan kalendrarna. Möjligen kan man därför mer se Zelenskyjs lagförslag som ett avsteg från traditioner i hela den ortodoxt kristna världen – och ett närmande till den västerländska sfären.
Även i Odessa fortsätter utplånandet av vad myndigheterna beskriver som symboler för ryskt förtryck. Gator och torg som fått namn efter historiska personer av rysk härkomst döps om.
Bronsstatyn av Katarina den stora som tidigare prydde ett torg i hjärtat av staden har nu monterats ner. Det spelar ingen roll av det var hon som grundade staden Odessa.
23 juli skadades Transfigurationskatedralen i Odessa vid en robotattack. Ryssland och Ukraina har beskyllt varandra för att vara den skyldiga parten.
Det är inte första gången katedralen skadas. Första gången skedde det 1936.
Då revs den.
I det fallet råder det inget om vem som var den skyldiga parten. Det var den sovjetiska staten.
Återuppbyggnaden påbörjades 1991, och slutfördes 2003.
Kim-kalas för Sjojgu
Medan Putin försökte fördjupa relationen med Afrika, begav sig försvarsminister Sjojgu till Nordkorea för att delta i firandet av att det nu är 70 år sedan Koreakrigets slut.
Han välkomnades varmt av sina värdar, som förklarade Nordkoreas helhjärtade stöd till ”… den ryska arméns och det ryska folkets kamp för att försvara sitt oberoende och landets säkerhet”.
Förutom ett antal luncher och middagar där Nordkoreas ledare Kim Jong-un och Sjojgu varje gång verkade kalasa på hummer hann paret också med att delta i den militärparad som avhölls för att fira krigsslutet. Där förevisades de senaste nordkoreanska interkontinentala ballistiska missilerna Hwasong 17 och Hwasong 18 – som enligt Nordkorea ska kunna nå mål i USA. Uppmärksamhet väckte också en uppvisning av nya drönare för militära syften.
Dragkamp om spion – eller är han knarksmugglare?
USA har begärt av Brasilien att få den ryske medborgaren Sergej Cherkasov utlämnad. USA anklagar honom för spioneri under den tid han vistades i landet.
Brasilien har nekat till att lämna ut Cherkasov till USA med motiveringen att man redan beslutat att lämna ut honom till Ryssland som anklagar honom för narkotikasmuggling.
Hårt slag för storvuxna rika ryssar?
Nu får rika ryssar problem om de vill glida runt i en Toyota Landcruiser eller en Lexus. Japan förlänger sitt exportstopp till Ryssland av bilar i lyxsegmentet – men det verkar inte som om mindre modeller berörs. Fast det är väl osäkert om en stadig ryss kan klämma in sig i en Mazda CX-30?
Europeiska industriföretag vill inte se sanktioner mot rysk metall
LME, den Londonbaserade råvarubörsen för metaller, överväger att sluta hantera handel med aluminium tillverkad av ryska företag. Det har fått FACE, en samarbetsorganisation för europeiska företag som använder aluminium att reagera och i ett offentligt uttalande motsätta sig alla sanktioner mot ryskt aluminium, och de deklarerar att:
”Dessa krav på förbud och sanktioner verkar vara ännu ett oligopolistiskt försök att på ett enkelt sätt eliminera en konkurrent med åtgärder som är främmande för en fri marknad och som kan förvandla Europa till en marknad som hålls i fångenskap”.
Prenumerera för 99 kr/mån!