Dubblade straff för gängkriminella, bort med mängdrabatter för dem som begår flera brott – det är några av de förändringar regeringen vill se, och nu ska de utredas – S är kritiska, uttrycker fruktan för att skärpta straff ska leda till att gängen växer

Regeringen har tidigare signalerat att den vill se hårdare straff för gängkriminella. På onsdagen förklarade justitieminister Gunnar Strömmer att regeringen nu ger riksåklagare Petra Lundh uppdraget att göra en översyn av straffrätten. Utredningen ska genomföras på två år.

Strömmer deklarerade att själva inställningen till vissa brott ska förändras, och att det är en av utgångspunkterna för utredningen:

Fokus ska skifta från gärningsmannen till brottsoffren och samhällets behov av skydd.

Strömmer bedömde läget i Sverige som ”akut”:

Vi har i dag en grov brottslighet som är systemhotande. Skjutningarna är toppen på ett isberg där det också finns omfattande narkotikahandel, bedrägerier och en rekrytering som pågår hela tiden. I dag handlar det om cirka 30 000 personer enligt polisens bedömning.

Tystade vittnen, hot mot åklagare och domare och infiltration av myndigheter hörde också till de problem och faror Strömmer räknade upp.

Vilka förändringar vill då regeringen se genomförda i straffrätten efter utredningen?

Bland de önskade förändringarna finns:

• Skärpta straffskalor. Domstolarna ska också oftare döma till de längre fängelsestraff som återfinns inom straffskalorna.

• Fördubblade straff för fler brott som är följden av gängkriminell verksamhet. 1 juli trädde lagändringar i kraft som innebär skärpta straff för brott som begås inom ramen för våldsamma gänguppgörelser. Nu vill regeringen att utredningen föreslår ytterligare skärpningar; den vill ha dubbla straff för alla brott som har utförts inom ramen för kriminella nätverk.

• Avskaffad mängdrabatt vid flerfaldig brottslighet avskaffas.

• Fängelse ska bli ett vanligare straff än lindrigare påföljder.

• Obligatorisk häktning ska följa på fler brott.

Ardalan Shekarabi, rättspolitisk talesperson för socialdemokraterna, uttryckte omgående sitt missnöje med regeringens kommande utredning och menade i ett uttalande att om förslagen genomförs kommer de kriminella gängen att växa:

Man vill generellt skärpa straffen och sätta människor som begår mindre allvarliga brott i fängelse, betydligt längre dessutom. Då riskerar fler människor, även unga, att hamna i miljöer där de kan introduceras till gängkriminalitet.

Shekarabi uttryckte också oro för att förslagens genomförande skulle innebära en omöjlig belastning för Kriminalvården.

Den frågan berörde Strömmer under pressträffen då han menade att det ingick i utredningens uppdrag att göra en konsekvensbeskrivning av vad de skärpta straffen innebär för situationen på landets fängelser.