Den 25 juni gick sexbarnspappan Usman Buda förbi en tiggare på marknaden i Sokoto, Nigeria. Staden har en rik islamisk historia, och det var här som den islamske revolutionären Usman dan Fodio startade en av de mest ökända och blodigaste jihaderna i Afrika, 1804.

Ett ögonvittne som talade med The Guardian, mot löfte om total anonymitet, bytte Buda några ord med tiggaren. Han sa till henne att hon borde söka allmosor i Allahs namn snarare än profeten Muhammed, med hänvisning till profetens lära som talar om att ge ”till den som ber i Allahs namn”. Lättkränkta handlare tolkade hans kommentarer som hädiska, och Buda fick snabbt fly för sitt liv.

Men mobben kom ifatt honom, och ropen om att stena honom till döds i Allahs namn lockade snabbt fler upprörda i staden. Ett videoklipp, som visar en del av attacken, sprids över hela Nigeria – Buda försökte skydda sig mot slag med käppar och stenar som kastades mot honom. Också barn uppmuntrades till att kasta sten på hädaren, som för övrigt själv var muslim.

”Det var ett mord. Jag såg hjälplöst på när han blev slagen och stenad, hans kropp dränkt i blod. Inte ens de som ville ingripa kunde göra något. Det var en skrämmande syn”, säger ögonvittnet. En vän till Buda sa ”Om någon anklagas för hädelse, så bör de som gör anklagelserna lägga fram bevis. I det här fallet fick Usman inte ens en chans att försvara sig innan pöbeln kom.”

Delstatsregeringen i Sokoto fördömde mordet, men lovade samtidigt att ”beslutsamt ta itu med alla som befunnits skyldiga till någon handling som syftar till att förnedra profeten Muhammeds person”. De kom inte med några kondoleanser till den sörjande familjen, som nu står utan försörjning.

Polisen har lovat att ställa gärningsmännen inför rätta, men har efter snart tre veckor ännu inte gripit någon. Här är det sharialagar som gäller, och det finns inga offentliga uppgifter om att någon har åtalats eller fängslats i Nigeria för mord relaterade till anklagelser om hädelse. Detta trots uppskattningar som tyder på att mer än 13 200 nigerianer mördats på detta sätt mellan 2011 och 2021. Allmänhetens mobbvåld i Allahs namn löser uppgiften innan myndigheterna blir inblandade.

Steningen till döds är den senaste i en rad rapporterade attacker, som väcker oro över vad många betraktar som Nigerias långvariga misslyckande med att ta itu med växande religiös extremism. 2002 dödades mer än 200 människor i ett upplopp som utlöstes av en journalist som skrev att profeten skulle ha godkänt en Miss World-tävling i Nigerias huvudstad Abuja. Delstatsregeringen utfärdade då en fatwa, som uppmanade till att journalisten skulle dödas, och tidningens kontor sattes i brand. Förra året brändes Deborah Samuel, en kristen student i Sokoto, till döds av de andra på skolan efter anklagelser om hädelse. Ingen har åtalats för mordet.

Det går också utmärkt bra att hota med mobbmord i Allahs namn för att få sin vilja igenom. The Guardian talade med en universitetsstudent i norra Nigeria, som berättade hur hans grannar på campus hotade att anklaga honom för hädelse om han inte gav bort sitt boende till dem.

Enligt Haruna Lafiagi, islamisk forskare i Nigeria, strävar politikerna inte längre efter någon rättvisa. ”Guvernörerna är rädda för att förlora val, och det är därför de inte gör någonting när vilseledda islamiska predikanter beordrar sina anhängare att döda andra. Prästerna är avgörande för guvernörernas politiska ambitioner. Det är högst nedslående hur en del av muslimerna fullständigt bortser från människors okränkbarhet, i sin iver att döda andra vid minsta anklagelse om hädelse. Detta är ren okunnighet, ondska och barbari.”

Kvar finns Budas föräldrar, fru och barn. ”Han försörjde hela familjen. Vem ska ta hand om hans barn?” frågar Budas pappa, Abdullahi Buda. Han avslutar med att säga att hans son, en troende muslim, blev felaktigt anklagad.

2019 hade 79 länder och territorier hädelselagar, av de 198 som studerades av den amerikanska tankesmedjan Pew Research Center. Europa har 45 stater.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!