Under den kommande veckan publicerar vi utdrag ur storverket Gesta Danorum. Varför förtjänar det att läsas? Vi ger ordet till översättaren Daniel Palmqvist.

Översättarens förord

Gesta Danorum (Danmarks krönika) består av 16 böcker, av vilka de nio första ingår i denna volym. Dessa nio första böcker innehåller en mytologisk historia över Danmark från tiden innan Jesu födelse fram till Danmarks kristnande.

Denna historia är baserad på berättelser ur nordisk mytologi, de isländska sagorna och hjälteberättelser. På detta sätt liknar den Snorre Sturlassons Prosaiska Eddan. Det är också värt att notera att dessa båda verk är nästan exakt samtida (tidigt 1200-tal).

Författaren till detta verk, som kallas Saxo Grammaticus (eller Saxe den lärde), föddes runt 1150 på Själland, och dog antagligen cirka 1220 (vilket skulle göra honom ungefär 30 år äldre än Snorre Sturlasson, 1179–1241). Enligt hans eget förord var han son och sonson till krigsmän som tjänat Valdemar I av Danmark. Utifrån hans latin, som sägs vara mer juridiskt än kyrkligt, men allmänt ansett som mycket vackert, kan man sluta sig till att han måste ha fått sin utbildning vid något av de finaste universiteten i Europa, antagligen Paris.

Saxo var skrivare åt Danmarks ärkebiskop Absalon i Lund, och det var av honom han fick uppdraget att sammanställa en förhärligande krönika över Danmarks historia: ”Eftersom alla andra folk brukar framhäva storheten av sina dåd och glädjas över minnet av sina förfäder.”

Absalon dog dock 1201, innan verket hann avslutas; det var hans efterträdare Andreas Sunesen som till slut blev mottagare av det kompletta verket. I Absalons testamente efterskänker han Saxo en mindre skuld på två och en halv marker silver, och ber honom återlämna de två böcker han lånat från klostret på Sorø.

Vi vet inget om Saxos vidare öden, men hans verk bevarades i fyra handskrifter varav en är skriven av Saxo själv. I början av 1500-talet trycktes den första upplagan, baserad på dessa fragment, i Paris. Sedan dess har det kommit flera utgåvor på ursprungsspråket latin och givetvis på danska. Även utgåvor på engelska, franska, italienska, norska, spanska, tyska och till och med japanska har funnits, men aldrig på svenska. Detta är en märklig historisk slump, som i och med denna upplaga ställs till rätta.

Denna översättning är baserad på Frederik Winkel Horns översättning till danska från 1800-talet. Där den har varit otydlig har jag tagit hjälp av Oliver Eltons översättning till engelska från 1894. Målet har varit att göra detta viktiga verk tillgängligt för en svensk publik, på svenska.

Varför ska man då som svensk läsa Danmarks krönika?

För det första innehåller den många fantastiska, spännande och humoristiska berättelser. Detta i sig är ingen dålig anledning till att läsa den. Här finns bland annat originalet till Hamlet, som Shakespeare senare smyckade ut och odödliggjorde i dramat med samma namn.

För det andra finns här flera nycklar till nordisk mytologi. Många av de berättelser som Saxo tillskriver danska kungar är baserade på nordiska gudar. Detta har klargjorts på ett övertygande sätt av bland andra Viktor Rydberg i hans Undersökningar i germanisk mythologi. Den kanske viktigaste nyckelbiten är berättelsen om kung Fridlev som lyckas ta sig in i en borg med hjälp av en krigslist som involverar en häst. Detta verkar vara en rest av berättelsen om Vanakriget, vilket bara omnämns i förbigående i andra källor. Det är dessutom sannolikt en parallell till den trojanska hästen.

För det tredje beskriver Gesta Danorum till viss del även Sverige. Saxo namnger flera kungar över inte bara Svealand och Götaland, utan även över Dalarna, Hälsingland, Härjedalen och Värmland. En läsare av Gesta Danorum på den amerikanska publiceringsplattformen Substack påpekade att det finns ortsnamn i Hälsingland som stämmer med Saxos berättelse om att Hadding slog sig ner där.

 

Daniel Palmqvist