USA:s högsta domstol har nu ogiltigförklarat universitetens regler om positiv särbehandling. Det är universiteten Harvard och North Carolina som domstolen bedömer bryter mot det fjortonde tillägget i konstitutionen, och federala lagar om medborgerliga rättigheter. Det blir nu i praktiken slut på att syssla med uppenbar rasdiskriminering i högre utbildning i USA, skriver NY Post.

Beslutet häver ett tidigare beslut från 2003 i fallet Grutter mot Bollinger, där ras accepterades som en faktor i ansökningsprocessen, för att få mer mångfald bland studenterna. Högsta domstolens ordförande John Roberts skriver i ett utlåtande att ”utrota rasdiskriminering betyder att utrota allt”. Där likabehandling gäller ska inte ras, hudfärg eller nationalitet heller spela in.

Första gången universiteten fick processen ifrågasatt var 2014, då av Students for Fair Admissions (studenter för rättvisa ansökningsprocesser), SFA. De menade att universitet och högskolor kunde använda rasneutrala metoder för att skapa mångfald bland studenterna. Till exempel genom att fokusera på socioekonomisk status och ta bort preferensen för barn med föräldrar med examen eller barn till ekonomiska donatorer.

På Harvard gick antagningsprocessen till så att en person läste ansökan och gav poäng i sex kategorier: akademiska meriter, meriter utanför skolan, idrott, skolstöd, personlighet och ett övergripande betyg där ras vägdes in. Ansökan processas sedan via sub-kommittéer som är specialiserade på vissa delar av världen, för att slutligen hamna hos en kommitté med 40 medlemmar. Där diskuteras också ras, och avvägningar görs för att uppfylla vissa raskvoter.

Ras är sedan med i sista delen av processen, som en av fyra faktorer som vägs in. Det gör att en stor del av svarta och latinos som antas gynnas av just raskriteriet. Kritiken har varit stor, då vita och asiater har drabbats av kriterierna.

Nu måste studenterna bemötas på grundval av sin personlighet, och inte på grundval av deras ras, menar Roberts. Samtliga domare i den konservativa flygeln stöttade honom: Samuel Alito, Clarence Thomas, Amy Coney Barrett, Brett Kavanaugh och Neil Gorsuch.

De tre liberalerna Sonia Sotomayor, Elena Kagan och Ketanji Brown Jackson höll inte med. Jackson var mest kritisk, och sade ”att göra ras irrelevant i lagen gör inte att det blir det i vanliga livet.” Ras spelar roll i människors liv på otaliga sätt, menar hon, och domstolen beslut gör saker värre nu, inte bättre.

President Joe Biden är inte nöjd med beslutet, som han å det striktaste motsätter sig. ”Vi kan inte låta det här beslutet bli sista ordet”, sade han.

Den demokratiska kampanjorganisatören Erica Marsh drog på sig mängder av hånfulla kommentarer när hon obetänksamt twittrade att beslutet är en “direkt attack” på svarta eftersom “ingen svart person kommer ha framgång i ett meritbaserat system”.

Förre presidenten, och nuvarande kandidaten, Donald Trump hyllar beslutet, som han kallar ”en stor dag för Amerika” på Truth Social.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip Lamperud
Filip är reporter på Morgonposten.