Göteborgs kommun styrs av de rödgröna, som nu vill återinföra sju timmars arbetsdagar, på förskolorna i stadens förorter. Satsningen kan kosta 200 miljoner kronor. Men frågan är om det fungerar. På försöksskolorna försvann den nyanställda personalen, på grund av bristande intresse att arbeta där.
På Siriusgatans förskola i Bergsjön provade man sju timmars arbetsdag 2018. Rektor Anna-Cecilia Robertson säger till SVT Nyheter Väst att man initialt fick fler förskolelärare, men att ingen är kvar idag.
Robertson säger att ”om man ska rekrytera lärare måste det finnas ett intresse för att jobba i utsatta områden. Att locka med korta arbetstider är en kortsiktig lösning. Idag är ingen personal kvar som rekryterades i samband med projektet.”
Förslaget från kommunen presenterades i samband med att extrabudgeten kom i maj. Man vill ha sju timmas arbetsdag på två förskolor i utsatta områden i stadens förorter. Målet är att införa det på samtliga förskolor i staden. 2,2 miljoner per förskola skulle landa på runt 200 miljoner extra i utgifter i budgeten.
Tidigare justitieminister Morgan Johansson menade 2021 att man inte bara måste arbeta med brottsbekämpning, utan också med förebyggande insatser. Det gäller för att stoppa nyrekrytering av gängmedlemmar, i utsatta förorter.
Han menar att effekterna av insatserna man gör idag inom skola, barn- och fritidsverksamhet ser man effekterna av om fem till tio år.
I november 2020 rapporterade SVT om att varannan sexåring på grundskolorna i Järvaområdet utanför Stockholm inte pratade svenska ordentligt. Det gällde 13 kommunala grundskolor, och spårades till förskolorna. Många förskolor har inte ens personal som pratar svenska, och när eleverna heller inte gör det finns ingen kontakt med svenska språket på ett naturligt sätt.
När barnen lämnar förskolan ligger de i snitt två till tre år efter i språkutvecklingen jämfört med genomsnittet. Frågan är vad förskolorna i förorten ska göra om ingen vill arbeta där, ens med sju timmars arbetsdag.
Prenumerera för 99 kr/mån!