Statsråden i regeringen är inte sams gällande synen på ordet feminism. SR Ekot har genomfört en enkät som visar att hälften av statsråden kallar sig feminister. Flera statsråd är dock kritiska till begreppet, och det råder minst sagt delade meningar. Samtidigt finns det stora och reella problem för kvinnor i Sverige, som inte handlar om bråk om begrepp och ideologier.

EU-minister Jessika Roswall (M) ser det som helt självklart att kalla sig feminist. Hon är frustrerad över att Sverige inte har kommit så långt som hon vill i feministiska frågor. Civilminister Erik Slottner är av en annan åsikt, han tycker att feminism förknippas med regleringsiver och förbud. Så skapas inte jämställdhet, menar han. Slottner kallar sig inte feminist.

13 av 24 statsråd kallar sig feminister. Statsminister Ulf Kristersson (M) är en av dem. Flickor och kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter som pojkar och män, anser han. Så är inte läget idag, tillägger han. Regeringens jämställdhet har som mål att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. Men regeringen som sådan kallar sig inte feministisk.

Liberalerna är ett uttalat feministiskt parti, vilket Kristdemokraterna och Moderaterna inte är. Partiledare Johan Pehrson (L), arbetsmarknads- och integrationsminister, menar att det viktiga är vad man gör, inte vad man kallar sig. Landsbygdsminister Peter Kullengren kallar sig oftast inte feminist, han är en av fyra i enkäten som inte går att placera in på en strikt ja- eller nej-sida.

Verklighetens kvinnoförtryck

Debatt om ord och ideologiska begrepp är en sak, men samtidigt finns det ett verkligt och pågående kvinnoförtryck i Sverige. Vi har tittat på några problemområden.

Hederskulturen i Sverige är utbredd. 2017 beräknades 240 000 personer av båda könen leva med risk för hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt Socialstyrelsen kan hedersförtryck ta sig uttryck i form av våld, extrem kontroll och fysiska bestraffningar. I värsta fall mord.

Vi rapporterade nyligen om Nadja Blom, en romsk kvinna som skaffat en ny pojkvän utan släktens medgivande. Hon blev mördad av sin son Garcia Blom, som kallblodigt körde på henne och pojkvännen.

Inom hedersproblematiken finns också könsstympning av flickor, som är kopplat till specifika invandrarkulturer från Egypten, Somalia, Etiopien, Eritrea och Gambia. 38 000 flickor och kvinnor i Sverige har könsstympats, enligt uppskattning från 2015.

I Sverige anmäldes i snitt 63 våldtäkter per 100 000 invånare 2013 till 2017. Det kan jämföras med nio i Tyskland, tre i Bulgarien och två i Grekland, visar statistik från Eurostat.

Uppklaringsprocenten är samtidigt låg, 2022 personuppklarades 21 procent av anmälda våldtäkter och 16 procent av sexuella ofredanden. Där räknas även direktavskrivna brott in.

När det gäller lagföring, det vill säga domar, är det betydligt färre som klaras upp. År 2021 dömdes 513 personer för våldtäkt. 4 660 hade under året varit misstänkta för våldtäkt. Totalt antal anmälda våldtäkter var dock hela 9 688, varav 9 026 var mot kvinnor och flickor.

De senaste åren har det varit en stark press från transsexuella i västvärlden att få bli accepterade som kvinnor. I praktiken handlar det om män, som påstår sig vara kvinnor, som kräver att få använda toaletter och omklädningsrum avsedda för kvinnor.

Vi rapporterade om ett uppmärksammat fall i Skottland, där en man som våldtagit två kvinnor placerade i ett kvinnofängelse. Han påstod sig vara kvinna, och myndigheterna flyttade honom från fängelset först efter en mycket stor medial debatt.

Det rapporteras löpande från främst USA och Storbritannien om så kallade “transkvinnor” som får kvinnor att känna obehag eller till och med begår övergrepp.

I den förra Socialdemokratiska regeringen var Lisa Axelsson Kihlbom skolminister. Han var den första transsexuella ministern i Sveriges historia.

Ingen i den dåvarande oppositionen protesterade mot tillsättningen, trots att Axelsson Kihlbom sade att han tror att transpersoner är det nya normala på olika sorters roller i samhället. Trots att det tyder på en liknande utveckling i Sverige som vi ser utomlands.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip är reporter på Morgonposten.