Ömer Can, Adussamet Yildiz, Cahit Acar och Rukan Öz döms för mordet på 47-årige pizzabagaren Askeri Karabulut 28 november 2021. Alla fyra får livstids fängelse och tre av dem är turkiska medborgare och blir utvisade till Turkiet. Mannen sköts med sju skott från nära håll med automatkarbin, skotten träffade i ryggen och på andra ställen. Två män som också var åtalade frias helt.
Mannen var kurd från Turkiet som kom till Sverige 2015, han var ostraffad här. Enligt bekanta till honom var han orolig tiden innan han mördades. Han hade bett vänner om pengar och ville köpa ett vapen, skriver Expressen.
Mannen blev lurad till plasten där han mördades. I bevismaterialet finns sms från kontantkortsnummer som mördarna använde sig av. De skickade adressen Drakvägen 4 till honom och han dök upp där, kort därefter var han död.
Enligt ett huvudvittne var Karabulut tidigare medlem i PKK, men hade hoppat av. Hans änka säger i förhör att han var passiv medlem, som betalade sin medlemsavgift.
Ett spår i utredningen ledde direkt till turkiska staten. En 59-årig man kontaktade polisen efter mordet, och påstod att Karabulut fått tre miljoner av turkiska staten för att mörda honom. Karabulut hade lejt torpeder för att göra jobbet, men attentatet misslyckades. Turkiet vägrade betala Karabulut, som då inte kunde betala torpederna.
Rättens ordförande Göran Nilsson menar att mordet var noggrant planerat och kan likställas med en ren avrättning. Karabulut anade inte vad som skulle ske och kom till platsen obeväpnad. Ett exakt motiv kunde inte fastställas, även om det 59-åriga vittnet lade hela skulden på turkiska staten.
Utredningen visar att det finns ett komplext nätverk i Sverige där hämnd utkrävs mot PKK-medlemmar. PKK är på svenska Kurdistans arbetareparti. Organisationen har sin bas i Turkiet och leds av den fängslade ledaren Abdullah Öcalan. Målet är självständighet för den kurdiska minoriteten i Turkiet, som beräknas utgöra mellan tio och 25 procent av befolkingen.
PKK är terrorklassade av EU, Turkiet och Sverige. PKK har verksamhet i Sverige och snart väcks det åtal mot en man som misstänks ha samlat in pengar åt dem. Enligt åklagare Hans Ihrman finns det en större verksamhet i Sverige där utpressning förekommer. Människor pressas till att betala pengar till PKK mot sin vilja.
Det är det första åtalet i Sverige om terrorfinansiering kopplat till PKK. Tidigare rättegångar har främst rört grupper som Islamiska staten (IS-terroristerna i Irak och Syrien). Ihrman säger också till SR att PKK knutits till 54 våldsdåd världen över under 2022 och att ett stort antal civila dödats.
Svante Cornell på tankesmedjan Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik menar att verksamheten varit känd i årtionden. Det har dock inte varit en prioriterad fråga för säkerhetstjänsterna i Sverige och andra länder i Europa.
Frågan om PKK har blivit aktuell i och med Sveriges ansökan till Nato, som Turkiet måste godkänna. Turkiet har påstått att Sverige ger stöd till PKK och deras motsvarighet i Syrien, YPG. Man vill att Sverige ändrar terrorlagstiftningen och att terrorstämplade personer utvisas och utlämnas till Turkiet. Föreningar som har kopplingar till terrorism ska stoppas och man måste dela underrättelseuppgifter med Turkiet.