Om tio dagar måste allting vara klubbat och klart, så att skuldtaket kan höjas. Annars riskerar den amerikanska staten att inte kunna betala tillbaka sina skulder. Det har aldrig hänt förut i historien.
President Joe Biden och representanthusets republikanske talman Kevin McCarthy har haft samtal om skuldtaket och kommer träffas under måndagen. Biden har varit på G7-mötet i Hiroshima men är på väg hem till Washington D.C.
Enligt McCarthy är det möjligt att lösa krisen, och Bidens sade under G7-mötet att det är möjligt att nå en överenskommelse. Men att republikanernas krav på skuldtaket just nu inte är acceptabla, skriver The Guardian.
Biden har visserligen medgett att han kan gå med på justeringar i skattelagstiftningen och att skära ned på offentliga utgifter. Den 1 juni är deadline för att komma överens, efter det kan den federala staten inte betala sina skulder, enligt skattemyndigheten.
Skuldtaket måste höjas annars kommer skulderna förfalla, vilket skulle bli historiskt då det aldrig hänt USA:s regering tidigare. Konsekvenserna kommer i så fall bli katastrofala, med en sannolik börskrasch globalt och anställda inom den federala staten permitterade. En ekonomisk recession skulle ske.
Biden säger också att en överenskommelse med republikanerna måste innebära eftergifter för dem. Det får inte finnas särskilt skydd mot oljeindustrin till exempel. Inte heller ska rika komma undan, medan sjukvård och matkuponger till fattiga får stryka på foten, menar Biden.
Enligt Biden vill vissa republikaner medvetet skjuta USA:s ekonomi i sankt, för att förhindra att han vinner valet 2024. Republikanerna stödjer en ökning av försvarsbudgeten, men en minskning i utgifterna över lag. Förra månaden lade representanthuset, som styrs av republikanerna, ett lagförslag som minskade regeringens utgifter med 8 procent. 22 procent minskning skulle då ske i sektorer som lag och ordning och skolan enligt demokraterna, republikanerna har inte förnekat det.
När ett avtal träffas kommer McCarthy ge representanthuset 72 timmar att granska det innan omröstningen sker.
Skuldtaket sätts av kongressen och är för närvarande 310,4 biljoner kronor. Det har höjts 78 gånger sedan år 1960, av presidenter från båda partierna. Taket låg år 1980 på knappt 10 biljoner dollar, men har successivt höjts. Sedan den ekonomiska krisen efter 2008 har den gått upp från cirka 100 biljoner, till dagens läge, en tredubbling på bara tio år.
En anledning är IT-bubblan som sprack tidigt 2000-tal. Dessutom kostade Irakkriget som startades 2003 60 biljoner kronor totalt sett. Under Donald Trumps tid som president steg statsskulden med 78 biljoner kronor. Dessutom genomförde regeringen stimulanspaket under covidpandemin till en kostnad av 50 biljoner.
Majoriteten av utgifterna i staten går till Medicaid och Medicare, sjukvård och social säkerhet. Det utgör ungefär 50 procent. Militära utgifter uppgår till 12 procent.
Prenumerera för 99 kr/mån!