Svarta andrahandskontrakt är ofta del av den organiserade brottsligheten. Många kommuner vill inte betala ut ekonomiskt bistånd till personer som har ett icke tillåtet andrahandskontrakt. Men en dom i Högsta förvaltningsdomstolen säger att socialnämnderna inte har rätt att neka personer som bor på det sättet.
Högsta förvaltningsdomstolen har nu slagit fast att kommuner inte får neka ekonomiskt bistånd till någon som har ett otillåtet andrahandskontrakt, skriver Altinget. Domen som kom 9 maj väcker en hel del reaktioner. Den grundar sig i en person som fått avslag på sin ansökan om ekonomiskt bistånd av Socialnämnden Centrum i Göteborg. Personen bodde i andra hand och hade inte fått det godkänt av hyresvärden.
Förvaltningsrätten i Göteborg dömde till personens sida, och menade att socialnämnden bara ska bedöma skäliga kostnader för en persons boende. Man får inte avslå ansökningar på den grunden (svart kontrakt).
Högsta förvaltningsdomstolen höll med den tidigare domen i förvaltningsrätten. Man menar att varken socialtjänstlagen eller rättspraxis säger att rätten till ekonomiskt bistånd ska vara avhängigt det hyresrättsliga regelverket.
”Domstolen finner (därmed) att den omständigheten att hyresvärden inte hade gett sitt samtycke till andrahandsuthyrningen inte är skäl för att vägra AA (personen) ekonomiskt bistånd för kostnader för boende.”
Nu kan den svarta hyresmarknaden i praktiken växa med hjälp av skattemedel. Enligt en undersökning av SVT i fjol nekade 130 av landets kommuner ekonomiskt bistånd till svarta andrahandskontrakt. Micael Nilsson på Boverket säger till Altinget att lagstifningen togs fram under 1970-talet, men att läger nu är helt annorlunda.
Kommunerna ska motverka kriminalitet och vi vet att kriminella sysslar med olovlig andrahandsuthyrning. Det har kommit rapport från kommun och polis att det är organiserad brottslighet som ofta ligger bakom. Detta blir en målkonflikt, för då är socialförvaltningen med och finansierar den olovliga verksamheten, säger han.
Han ser också en risk i att hyresmarknaden som helhet hotas av den svarta andrahandsuthyrningen. Lägenheter riskerar låsas in i svarta system, och inte komma ut på den allmänna bostadsmarknaden eller till bostadskön.
På Sveriges stadsmissioner är man dock nöjda. Generalsekreterare Jonas Wihlstrand säger till Altinget att domen är bra. Socialtjänsten ska fungera som det yttersta skyddsnätet och se till individens särskilda behov, menar han.
Enligt Gustaf Lanz, socialdemokrat i socialutskottet, måste lagen ändras så att försörjningsstöd kan nekas om den sökande har ett svartkontrakt. Han säger att städer som Uppsala, Södetälje och Göteborg arbetar mot organiserad brottslighet och anser det mycket viktigt att svarta kontrakt inte är okej.
Även Sverigedemokraterna är kritiska och vill att lagen ska ändras. Den kriminella marknaden riskerar gynnas av bistånd till svarta hyreskontrakt, menar bostadspolitiska talespersonen Mikael Eskilandersson.
Prenumerera för 99 kr/mån!