På söndag går 52 miljoner thailändare till valurnorna. Man har två tydliga block att ta ställning till. Den nyblivna mamman, Paethongtarn från den politiska klanen Shinawatra. Både pappa och faster har avsatts av militärjuntan. Juntans representant är premiärminister Prayut Chan-o-cha, tidigare befälhavare i landets armé och ledare för det rojalistiska blocket. Med 19 militärkupper sedan 1932 är man vana vid situationen.

Allmänna val hålls i Thailand söndag 14 maj. 500 platser i landets parlament står på spel, 251 krävs för majoritet. 400 av mandaten är enmansvalkretsar, 100 utses av partierna där man röstar separat. 67 partier ställer upp officiellt, majoriteten av dessa hittar man i någon av två stora koalitioner.

Det största partiet Pheu Thai har 118 mandat, man är populister med inriktning på liberal ekonomi och motståndare till militärjuntan. Partiledaren Paethongtarn Shinawatra är dotter till förre premiärministern Thaksin Shinawatra och brorsbarn till Yingluck Shinawatra som också varit premiärminister.

På den progressiva sidan finns också Gå framåt, ett socialdemokratiskt parti med 44 mandat. Partiet är mer radikalt än Pheu Thai och kan bli en del av en regeringskoalition. Något som kan utlösa fler militära interventioner i politiken, varnar experter.

Shinawatra har dessutom sett till att utöka klanen ytterligare då hon födde sitt andra barn 1 maj, ingen som hindrade henne från att fortsätta kampanja. Vid vinst blir hon landets yngsta premiärminister någonsin.

Två Shinawatras har avsatts i militärkupper under 2000-talet, Thaksin 2006 och Yngluck 2014. 2008 blev hennes morbror Somchai Wongsawat premiärminister men hans parti PPP upplöstes av högsta domstolen samma år, och han avsattes.

Juntan har utsett samtliga 250 senatorer som kommer rösta nej till Shinawatra om hon blir premiärministerkandidat. Hennes koalition behöver därför 376 mandat i parlamentet för att vara på den säkra sidan.

Båda sidor har välfärd, infrastruktur och minilöner som fokus i sina valplattformar.

Den nuvarande premiärministern Prayut Chan-o-cha är sedan ganska nyligen partiledare för pyttepartiet UNT med tre mandat, efter olika partisplittringar. Han är gammal general och kom till makten 2014 efter militärkuppen men enligt högsta domstolen började hans mandat först 2017, därför får han sitta kvar till 2025. Om hans block skulle vinna valet på söndag.

Chan-o-cha:s block består också av partierna Palang Pracharat med 73 mandat och Bhumjaithai med 63. Palang Pracharat betyder ”folkets stats makts parti” och står för monarki, thainationalism och militarism. Bhumjaithai är ett populistparti.

Opinionsmätningarna pekar på en seger för Shinawatra och hennes koalition. Pheu Thai pendlar mellan 35 och 41 procent i mätningarna som varit det senaste halvåret. Även koalitionskollegan Gå framåt går bra och pendlar mellan 13 och 35 procent, men med höga siffror senaste månaden.

Det ser alltså ut att kunna bli maktskifte och nederlag för sidan som stöttas av militärjuntan. Medvinden för Shinawatra kommer också i spåren av demonstrationer för några år sedan, då krav restes på att minska kung Maha Vajiralongkorns makt. Lagen om hädelse mot kungamakten användes mot 200 demonstranter 2020.

Enligt landets valmyndighet kan valdeltagandet nå 90 procent, i ett land med 52 miljoner röstberättigade.

Om Chan-o-cha behåller makten kommer synen på situationen i Myanmar inte förändras. Han har haft goda relationer till landets trots omvärldens kritik och den humanitära krisen där. Med Shinawatra kan detta ändras och många Myanmar-flyktingar i Thailand har uttryckt hopp inför valet.

Thailand var aldrig en koloni och använder så kallad bambu-diplomati, man tar inte tydlig ställning för Kina å ena sidan eller USA å andra sidan. Samtidigt har relationen till USA gått i stå under juntan, skriver The Diplomat. Man har också stärkt försvarssamarbetet med Kina, vilket oroar vissa.

Pheu Thai och Gå framåt vill ha en mer tydlig utrikespolitik och göra fler statsbesök. Man vill locka till sig fler utländska investerare. Dessutom vill man bekämpa de kinesiska kriminella syndikat som är verksamma i Thailand.

Just nu investerar Kina och storföretaget Huawei i Thailands 5G-nät men vid ett maktskifte kan det ges möjlighet för USA att ta andelar av marknaden. Även om det inte är helt klart vilken syn oppositionen har på internetsäkerhet.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip Lamperud
Filip är reporter på Morgonposten.