Hälften av alla granskade bolag inom vård och omsorg får sina tillstånd indragna, samtidigt får allt färre företag sina ansökningar godkända – IVO anser sig ha blivit bättre på att upptäcka företag vars affärsidé egentligen är att stjäla dina skattepengar

Rekordmånga bolag som arbetar med vård och omsorg har senaste året fått sina tillstånd indragna.

Samtidigt får också många bolag avslag på sina ansökningar om att bedriva vård och omsorg.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) anser att de blivit bättre på att hitta de dåliga bolagen.

Men det innebär inte att de hittar alla.

Vi besökte Lars som får hemtjänster utförda av ett bolag som är godkänt.

Lars börjar att berätta. Om hur påsken inte riktigt blev som han hade hoppats.

Om hur han skulle få lite påskmat.

Han såg fram emot att få ta sig en kall lättöl till sillen för att genom smaken av maten kunna väcka sina minnen av sitt liv till liv.

Lars berättar om hur hemtjänsten kom in som vanligt och han satte sig vid matbordet med förväntan om sill. Snart förvandlades doften av matjessill till en stank.

Matjessillen och gräddfilen förvandlades till en mardröm i Lars mikrovågsugn.

Efter att ha förstört sillen bortom människoföda lämnar hemtjänstpersonalen Lars och hans hem.

”Det går ju inte att prata med dem. De kan ju inte svenska” berättar Lars, innan han avslutar ”…och inget om mat”.

Lars hemtjänst bedrivs av vad som betraktas som ett bra omsorgsbolag. De anställda har löner som motsvarar sextio procent av medianlönen i länet. Hur skall man kunna rekrytera?

Bara de tre senaste åren har 110 – hälften av alla granskade – vård- och omsorgsbolag, närmare bestämt 110 vård- och omsorgsbolag förlorat sitt tillstånd efter tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Detta är rekord i indragna tillstånd och tyder på ett alarmerande tillstånd i branschen. Enligt IVO beror de indragna tillstånden på att myndigheten har blivit skickligare på att bedöma vilka bolag som skall granskas.

Sedan 2019 har IVO fått möjlighet att inhämta information från andra myndigheter som Migrationsverket, Försäkringskassan och Polisen. Nu kan IVO stoppa bolag som uppenbart driver bolag i branschen för att dränera den på skattepengar redan vid tillståndsansökan.

Allt färre ansökningar får godkänt. Det är rekord i båda ändar.

Ett uppmärksammat fall förra året var VH Assistans som förlorade sitt tillstånd på grund av skenanställningar av människor i andra länder så att de kunde ta sig till Sverige som arbetskraftsinvandrare.

2019 avslöjades hur bolaget Enklare Vardag rekryterade personal i Iran och som jobba på arbetstillstånd. Under den tid de väntade på permanent uppehållstillstånd kunde arbetsgivaren hota sina anställda med att ge dem sparken och på så sätt tvinga dem att jobba för i genomsnitt 54 kronor i timmen.

Ett fräckare upplägg är vad som kallas brukarimport. Redan nämnda VH Assistans rekryterade personer som har funktionsnedsättningar. SVT uppmärksammade ett fall för två år sedan där ett mongoliskt par anställdes på bolaget med löfte om att få ett bättre liv för sin funktionsnedsatte son. Paret började jobba för VH Assistans men när sonen inte beviljades assistans upphörde bolagets intresse för paret och man skickade ett brev till Migrationsverket och uppgav att paret inte längre arbetade på bolaget.

1 mars i år lämnade utredaren Lars Lööw in sin utredning (SOU 2023:9) till regeringen. Utredningen kommer fram till att staten skall ta över huvudmannaskapet, genom Försäkringskassan, för personlig assistans. Om riksdagen ställer sig positiva till utredningens slutsatser förväntas lagen träda i kraft 2026.