När jag såg de senaste bilderna på Alice Bah Kuhnke tänkte jag att hon var på väg till en piskställning för att slå dammet ur några gamla trasmattor. Vi som kånkat på trasmattor vet hur tunga de är – men Alice verkade ha kommit på ett sätt att transportera dem.

Men sedan läste jag bildtexten och förstod att Alice gick på röda mattan – hon var på modemagasinet Elles årliga stora gala. Och där finns det inga piskställningar, även om jag hört att en del av deltagarna på galan gillar sådana aktiviteter. Men då är det inte mattor man slår på, och det sker förstås inte på själva galan. Inte än så länge i alla fall.

Men jag hade lite rätt när jag vid anblicken av Alice kom att tänka på trasmattor. Den var faktiskt meningen att den kreation hon bar på skulle föra åskådarnas tankar till trasmattor.

Trasmattor är ju ett gammalt och effektivt sätt att återanvända gamla textilier som kläder, dukar, överkast, och lakan – och Alice brinner för återvinning och vill att vi alla ska återvinna mer.

Klänningen, eller vad man ska kalla plagget, består av trådar från gamla jeans som inte ens Myrorna kunnat sälja. Trådarna har stickats ihop av modekreatören Bea Szenfeld som skapat ett antal mattor, som sedan tillsammans blir till en klänning. Skapelsen väger 25 kilo.

Alice uttrycker i Femina sin lycka över att få bära detta plagg:

– Hållbart mode är otroligt viktigt för mig, för jag vill inte leva mitt liv som om vi skulle ha fyra jordklot. Jag försöker leva som jag lär och visa att det går. Man kan till och med gå på festernas fest, modegalan nummer ett, och göra det på ett så otroligt hållbart vis.

Vi vet inte vad klänningen kostar, men begagnade Szenfeldplagg går för 10 000 kronor på internet-auktioner – vilket gör att jag blir osäker på om större delen av Sveriges kvinnliga befolkning är beredd att satsa på den form av hållbarhet som paret Alice&Bea erbjuder.

Sedan är det ett problem till med just där här dressen. När jag går på fest vill jag känna mig lätt som en fjäder. Vem vill trava runt på partyt bärande på 25 kilo?

Det är därför svårt att se hur Alice ska kunna inspirera oss vanliga människor till att tänka mer hållbart. Ett enklare sätt att göra det vore väl att hon återanvände en del festkreationer som hon visat upp sig i förr?

Många människor gör på det sättet. Man satsar på några finare kläder för festligare tillfällen, och använder dem flera gånger. Hållbarhetstänkandet finns där redan.

Men Alice däremot, hon har en ny miljömedveten designerhlänning varje gång hon går på Elle-galan eller på en Nobelfest. Det känns som om hon egentligen inte är ute efter att väcka vår miljömedvetenhet, utan mer är ute för att väcka uppmärksamhet för egen del.

Men så har det väl kanske alltid varit.

På Nobelbanketten 2017 ville hon uppmärksamma oss på de smältande polarisarna. Hon drog därför på sig en klänning av vitt papper. Design? Bea Szenfeld och Naim Josefi. Under pandemin såldes Naims munskydd för 400 kronor styck, och är du stadd vi kassa har du möjlighet att slå till på hans 3D-printade skor; 17 000 kronor. Men man kan förstås hitta begagnade Naim Josefi-jeans för några hundralappar på nätet.

På förra årets Elle-gala ville Alice verkligen få oss att förstå att jorden snart riskerar att gå under. Det skulle vi inse genom att när vi såg Alice skulle vi tänka på Harry Martinssons Aniara, som handlar om hur människor tvingats ge sig ut i världsrymden eftersom vårt klot förstörts.

2022. Den fyrdimensionella ölburken gjorde sådan succé att tittarna röstade fram Alice som årets bäst klädda deltagare

Kanske gick någons tankar i den riktningen, själv funderade jag nog mest på om hennes dress går att köra i tvättmaskinen – för det är väl en förutsättning för hållbarhet. Och i så fall – på hur många grader? Och ska man använda silverputs istället för sköljmedel?

På Nobelfesten 2016 bar Alice en galaklänning skapad av Carin Rodebjer. Det var Alice stylist Emilia de Poret (jo, Alice hade en alldeles egen stylist) som lade ut uppdraget på Carin Rodebjer – som tillsammans med sitt team löste uppdraget som var att ”mejsla fram och tolka Alice starka och tydliga personlighet genom en klänning”. Klänningen var i röd sidencrepe. Volanger gick från midjan och ner i ett långt släp.

EN OSKYLDIG TID? Nobelklänningen 2016 designades av Carin Rodebjer till syne utan en tanke på världsproblemen

Inget om hållbarhet eller smältande polarisar – men ingen hade kanske informerat Alice om den frågan 2016. Här var det den dåvarande kulturministerns ”personlighet” som skulle framhävas.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!