Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att slopa, eller kraftigt sänka, plastpåseskatten från och med 1 januari 2024. Både Moderaterna och Sverigedemokraterna har varit stora motståndare till skatten sedan den infördes i maj 2020. Skatten fanns dock kvar i höstbudgeten, skriver TT. Men i vårändringsbudgeten som kommer presenteras på måndag remitteras förslaget att avskaffa eller kraftigt sänka skatten.

Effekten av skatten var att priset på plastkassar i mataffärerna ofta steg från tre till sju kronor. Det var Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet som drev igenom skatten, med stöd av Liberalerna i januariavtalet. Kristdemokraterna röstade också för, men är nu med i en regering som avskaffar den. Liberalerna backade efter ett år och kallade den ett misslyckande, i stället borde man rikta skatten mot fossila råvaror, skriver Expressen.

”Med mindre att inte någon bryter mot överenskommelsen, så kommer den, som det är skrivet, avskaffas eller kraftigt sänkas till januari 2024, säger Oscar Sjöstedt, Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson till TT.

Till Ekot säger Sjöstedt: ”Det här är ju en oangelägenhet för människor, en väldigt dysfunktionell skatt på många sätt och vis. Ett konstigt inslag i skattesystemet”

Enligt Sjöstedt är det större risk att nya vindkraftverk sprider mikroplaster i naturen, än plastpåsar.

VILKEN ÖVERRASKNING. Statistiken säger att den mesta plasten i haven kommer från helt andra platser än Sverige

Beslutet får kritik från Miljöpartiet, som sitter i opposition till regeringen. Man hänvisar till EU-direktiv om minskad engångsplast och vill att regeringen presenterar nya förslag för att få till en minskning. Man säger också att det är Sverigedemokraterna som styr regeringens miljöpolitik, och inte Liberalerna. Regeringens klimatminister är liberalernas Romina Pourmokhtari.

En utvärdering av SMED på uppdrag av Naturvårdsverket visar att skatten hade en tydlig effekt i minskad försäljning av plastpåsar och ökade försäljningen av papperskassar kraftigt. Konsumenterna fick också en större preferens för att köpa papperskassar. Undersökningen gjordes på 43 butiker.

BÄST I KLASSEN. “Mindre än tio gram per person och år” är den lägsta noteringen som görs om något av länderna i studien

Naturvårdsverket skriver på sin hemsida att 87 procent av Sveriges plastavfall går till energiåtervinning eller bränsle inom industrin. 10 procent återvinns och blir ny plast.

Tittar man på statistik från 2019 från Our World in Data ser man att Sverige släpper ut 0,01 kilo plast i haven per person. Det kan jämföras med Kinas 0,05 och Filippinernas 3,3 kilo per person. De flesta länder i Asien, där majoriteten av världens befolkning bor, släpper ut betydligt mer plast än länder generellt i Europa.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip Lamperud
Filip är reporter på Morgonposten.