I början på november 2022 röker Allan Dagstan heroin varje dag tillsammans med sin flickvän.

Det kan tyckas vara illa nog – men det som gör det hela än värre är att han, som är kirurg, under tre av nätterna den perioden har nattjour på universitetssjukhuset i Lund.

Nu står han åtalad för grovt narkotikabrott tillsammans med sin flickvän – han är också åtalad för misshandel av flickvännen.

Narkotikabrottet har han erkänt, misshandeln nekar han till.

Affären rullas upp när polisen 11 november kallas till vad som verkar vara ett lägenhetsbråk i Lund.

Polisens första rapport om ingripandet är koncis:

”Patruller tar sig in enligt PL21 och därinne påträffas Marna och Allan. Marna medförs av ambulans då hon pendlar i medvetandet samt då hon enligt uppgift ska tagit olika tabletter, opium och heroin. Allan är kvar på plats och när nycklar till lägenheten eftersöks påträffas en större mängd narkotika varpå Allan grips.”

I senare rapportering beskrivs en lägenhet i totalt förfall:

”Lägenheten är i fullkomlig misär. Det är skräp, div vätskor, lådor, kläder, aluminiumfolie, tändare, bestick, tabletter med mera utspritt över hela lägenheten. Soffan är täckt med saker så den inte går att sitta i, spisen är utdragen till mitten utav golvet och hela diskbänken är täckt med matrester, skräp, tallrikar med mera. Inne i badrummet är golvet täckt med skräp och vasken är fylld med något som liknar aska. Det går inte att gå någonstans i lägenheten utan att trampa på något.”

”I lägenheten var det gott om foliepapper som använts till att röka heroin med. Jag frågade Allan vid något tillfälle om Marna hade injicerat eller rökt heroin. Allan uppger då att hon röker heroinet.

Allan var väldigt ostadig på fötterna och hade till en början svårt att stå upp. Allan var även väldigt svettig.”

Polisen beslagtar 176 gram heroin i lägenheten.

En sorglig situationsbild från vilken knarkarkvart som helst.

Eller?

Det visar sig att Allan sedan nästan ett år varit anställd som kirurg på universitetssjukhuset i Lund. I förhör beskriver han sitt missbruk som han menar utvecklades genom en tilltagande användning av kokain i början på året, för att sedan övergå till rökande av heroin.

I polisens utredning hörs ett stort antal av Allans kollegor och chefer. Där framkommer att det en längre tid funnits klagomål på hur Allan sköter sitt arbete. Han kommer ofta försent, även när han har jour, ibland flera timmar. Medarbetare har redan innan häktningen sinsemellan diskuterat sin oro och sina misstankar om ”missbruk” eller ”allvarlig sjukdom”. I ett fall rapporteras att en operation ”tagit orimligt lång tid”, och att Allan avvikit 40 minuter under den fyra timmar långa operationen.

En gång blir han kvar på sitt tjänsterum efter avslutat arbetspass och somnar. Städerskan som upptäcker honom säger att är nästan omöjlig att väcka.

31 gånger diskuterar Allans chef med Allan om dennes problem med att hantera sin tjänstgöring.

Men inga åtgärder vidtas, och han har jourtjänst på nätterna under den vecka som föregår hans gripande. På dagarna under veckan har han rökt heroin.

Oredan i hans tillvaro går även igen på hans tjänsterum. Kollegor klagar på att det ligger matrester där och är allmänt ”stökigt”. I ett förhör vittnar en kollega om hur de fått ”sanera” Allans rum eftersom han själv inte kan sköta ordningen.

Under utredningens gång visar det sig att Allan haft problem redan under sin tid som läkare i Falun – då reagerade många av hans kollegor på att han drack väl mycket alkohol i samband med fester, och redan där finns mönstret med problem med sena ankomster och allmänt slarvande.

Mikael Ekelund, som är sektionschef inom kirurgi på Skånes universitetssjukhus i Lund menar att de utredningar som gjorts visar att ingen patient tagit skada efter de behandlingar och operationer Allan genomfört eller deltagit i, men att det som hänt ändå ”skadar förtroendet för sjukvården och skapar oro både bland medarbetare, patienter och allmänheten”.