Stockholm stad tjänar tre miljarder om året på tomträttsavgälder. Men Brf Liljeholmsberget får en höjning på 162 procent, 4,2 miljoner kronor om året i stället för 1,6 miljoner. Dock med rabatt de första åren. Åtta föreningar vägrade skriva på sina nya avtal och har stämts av Stockholm stad. I värsta fall tvingas man höja avgifterna så mycket att folk måste flytta.
Mark- och miljödomstolen går på kommunens linje, och bostadsrättsföreningarna tvingas acceptera högre kostnader. Man får också betala stadens rättegångskostnader på 260 000 kronor.
Om man kommer överklaga domen är inte klart, nu väntar överläggningar med det juridiska ombudet. Erik Fahlén säger till Mitt i Stockholm att man har kostnader avsatta för rättegångskostnaderna, det är inga problem.
Vi är inte nöjda. Vi trodde att domstolen skulle ta till sig våra argument och ha mer förståelse för vår situation, säger han.
Bakgrund
Ordföranden för Brf Liljeholmsberget är Erik Fahlén. Han säger att höjningen inte är rimlig, jämfört med andra kostnadsökningar i samhället. Problemet är stort, både för föreningen och andra bostadsrättsföreningar som hyr mark av Stockholm stad.
Kostnadsökningen för tomtgäldsavgiften var försumbar perioden 1992 då föreningen var nybyggd, till år 2002. 994 568 kronor till 1 035 220. Sedan dess har avgifterna höjts betydligt mer.
Senaste höjningen var 2017, även då blev det uppmärksammat. Stadens avtal löper över tio år, höjningen slår igenom olika för olika föreningar således. För Brf Liljeholmsberget blev det 2022.
Erik Fahlén menar att marken man hyr inte finns på någon riktig marknad. Priserna på mark i staden har drivits upp av lågräntepolitiken, menar han, men det blir fel när marken föreningen hyr värderas utifrån det. Vi sitter fast här, säger han.
Totalt är det åtta bostadsrättsföreningar som Stockholm stad har stämt. Dessa har vägrat skriva under sina nya avtal. Man har också stöd av Tomträttsuppropet, som vill att staden ändrar tillämpning av tomträttslagen. Och få till en rimlig utveckling av avgälder och priser för friköp.
Tomträttsuppropet har 69 föreningar som medlemmar, totalt finns det 1 500 i kommunen.
Att friköpa mark är ett alternativ till att hyra, men knappast realistiskt menar kritiker. Brf Liljeholmsberget skulle kosta 236 miljoner att köpa loss. Skulle man gå den vägen skulle avgifterna behöva höjas kraftigt, och förmodligen göra att många tvingades flytta. Eller att underhållet skulle eftersättas.
Staden har dock lagt sig på en låg nivå, menar exploateringskontorets chef för avdelningen för mark och värdering, Daniel Roos. Tomträttsavgälden ska motsvara en skälig ränta på markens värde, Stockholm har lagt sig på 1 procent, men praxis är 3. Att lägga sig ännu lägre kan vara ett brott mot kommunallagen om god ekonomisk förvaltning.
Det finns också en möjlighet att man kommer komma överens innan en potentiell rättegång, tror Roos.
Exploateringsnämndens ordförande är Anders Österberg (S), han uppmanar föreningarna att planera långsiktigt. Pengarna som kommer från avgälderna går till Stockholmarnas välfärd, säger han, och påpekar att systemet gör att byggherrar kan bygga även om de inte har råd att köpa marken.
Han säger att det är upp till föreningarna att tänka långsiktigt, och att man från kommunens sida meddelar höjningarna i god tid.