Nu anser sig regeringen ha funnit lösningen på svårigheterna kring frågan om invandrares integration i Sverige.

I söndags meddelades det att en ”Sverigekurs” i samhällskunskap ska hantera problemen med våldsamma klaner och gäng, liksom mindre våldsamma, men ändå kostsamma problem, som arbetslöshet och bidragsberoende.

Liberalerna och Johan Pehrson klev fram som de som varit det pådrivande partiet i frågan.

Beskeden på presskonferenser och i uttalanden har varit kortfattade och kryptiska när det gäller vad Sverigekursen ska innehålla och vad den förväntas leda till.

Johan Pehrson säger att kursen ska vara ”obligatorisk för nyanlända”. Vi får av honom också veta att:

Det är jätteviktigt, det är en signal om att välkommen till Sverige, här är reglerna, nu kör vi.

Budskapet varieras lite beroende på var Pehrson uttalar sig:

Vi tror att det är helt avgörande för integrationen. Ska människor ha en chans i Sverige, och det vill vi, då måste man förstå hur Sverige fungerar.

Kursen ska avslutas med en tenta. Klarar man den inte får man göra tentan en gång till.

Vi får också veta att det ska utredas vad Sverigekursen ska innehålla, och hur den ska läggas upp. Inget är klart än.

Uttalandena är allmänna och svepande och ger upphov till många frågor, och ingen verkar ha ställt dem till Pehrson eller någon annan i Liberalerna.

Vid en förfrågan om en intervju med någon kunnig person är beskedet att det ska utredas och det som kan sägas i nuläget är sagt. Möjligen ansågs frågornas innehåll vara för besvärligt att hantera.

Frågorna är många, och eftersom uttalandena som gjorts är kryptiska intill obegriplighet publicerar vi våra frågor här.

I väntan på svar kommer vi att anta att det bara är ett symboliskt utspel för att visa för väljarna att man minsann tar tag i de här frågorna. Ord som inte betyder något.

Frågor

1.Kursen ska rikta sig till ”nyanlända”. Men vad räknas som ”nyanländ”? Stora grupper som kom för fem, tio eller 15 år sedan uppvisar också problem med bidragsberoende liksom andra problem. Kommer de också att få gå kursen, eller gäller det bara dem som kommer till Sverige efter det att kursen är klar och lanserats? Om det senare är fallet – hur ska problemen med de redan anlända men missanpassade redas ut?

2. Kursen ska leda till att deltagarna ”förstår hur Sverige fungerar”. Men ingen invandrare eller flykting har väl ännu dött i Sverige av svält eller sjukdomar? Det visar väl rimligen att de vet hur man får bidrag till bostad, mat, och andra omkostnader – liksom hur man uppsöker sjukvården och annan omsorg. Detta faktum visar väl att de mycket väl vet hur Sverige fungerar – det är bara så att de väljer att uppsöka socialkontor i stället för arbetsförmedling. Innebär inte detta att det är en fråga om inställning, kultur och moral – och inte en fråga om kunskap om hur Sverige fungerar?

3. Är inte de flesta invandrare mycket väl medvetna om ”hur Sverige fungerar”, och att de problem som uppstår beror på att de väljer att inte acceptera hur Sverige fungerar. Många  av dem har en annan syn än svenskar på kvinnans roll och ställning – det tar sig uttryck i kvinnlig omskärelse och hedersmord, men även i mer vardagliga former av förtryck. De vet att till exempel kvinnlig omskärelse inte är tillåtet – de vet hur Sverige fungerar på den punkten. Gör det ändå. Hur ska Sverigekursen hantera detta?

4. Beror invandrares överrepresentation bland dömda brottslingar på att de inte vet ”hur Sverige fungerar”? Om så är fallet och de måste upplysas och utbildas – vilka kulturer kommer de ifrån? I vilka kulturer är det tillåtet med mord, våldtäkt, rån och försäljning av droger?

5. Om man inte klarar tentan får man göra om den sägs det. Men hur många gånger? Tre gånger, fem gånger, tio gånger? Finns det någon bortre gräns? Om det finns en bortre gräns – vad händer efter den?

6. Kommer kursmaterialet att vara på svenska? Om så är fallet – vilket verkar logiskt – måste deltagarna först förstås ha inhämtat språkkunskaper genom SFI. Hur förfar man med dem som inte klarar av SFI-kursen, eller som måste gå på SFI-kurser i flera år för att bli godkända?

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Boris är chefredaktör för Morgonposten.