Protesterna mot president Macrons pensionsreform har fortsatt under veckan och intensifierades under fredagen. Många är dessutom kritiska då han fått igenom beslutet utan att gå via parlamentet. I stället har han använt dekret som presidenten förfogar över. Det betyder att han, helt i enlighet med konstitutionen, kunnat driva igenom en lag utan att den gått till omröstning i landets Nationalförsamlingen, Frankrikes underhus. Samtidigt protesterar sopgubbarna i Paris och staden svämmas över av råttor.

Senaten röstade igenom lagförslaget under torsdagen, som innebär att pensionsåldern höjs från 62 år till 64. I underhuset riskerade man dock att få problem då ledamöter från högerpartier riskerade gå emot Macrons förslag, skriver AFP. Macron använde sig därför av artikel 49.3 i konstitutionen, som berättigar att driva igenom en lag via dekret.

Macrons regering förlorade majoriteten i Nationalförsamlingen i parlamentsvalet i juni i fjol.

Vi kan inte ta risken att 175 timmars debatt i parlamentet är för ingenting, sade premiärminister Elisabeth Borne till ledamöterna. Hon gick samtidigt motta bu-rop från oppositionen, som också sjön nationalsången.

Enligt en av Republikanska partiers ledamöter, Aurelien Pradie, kan Macrons agerande vara en fara för demokratin i landet. En lag som kommer förändra livet för franska folket har nu drivits igenom utan den minsta röst i Nationalförsamlingen, sade han till BFM TV.

Demonstrationerna började i januari, något vi rapporterade om när det begav sig. Vissa hamnade i bråk med polisen i Paris, då demonstrationen orsakade avbrott i kommunaltrafiken, skolor och annan offentlig verksamhet.

80 000 marscherade i Paris, i hela Frankrike över 1,2 miljoner personer, bedömer landets inrikesministerium. Enligt fackförbundet CGT rör det sig om två miljoner människor, varav 400 000 i Paris.

Opinionsundersökningar visade då att två tredjedelar av fransmännen motsätter sig pensionsåldern. En reform som kommer samtidigt som inflationen stiger och landet fortfarande återhämtar sig från den ekonomiska nedgången i spåren av pandemin.

Macron gjorde ett försök att genomföra en pensionsreform redan 2019, men det tog stopp året efter, när pandemin lamslog landet. Det hann dock orsaka den längsta stejken bland transportarbetare på decennier. Macron menar att pensionsreformen är nödvändig, och pratade om den under sin återvalsturné i fjol. Den krävs för att motverka stora ekonomiska problem i slutet av decenniet.

Nu i mars har också sopgubbarna gått ut i strejk i Paris. 7 000 ton sopor bildar stora högar på gatorna, vilket lockar till sig råttor och skrämmer bort turister.

Jag är fly förbannad av utvecklingen. Det känns som jag som medborgare har blivit lurad. I en demokrati, skulle det gått igenom via omröstning, säger 55-åriga lärarinnan Laure Cartelier.

Polisen har fått sätta in tårgas och vattenkanoner mot demonstranter, som orsakat eldsvåda vid Place de la Concorde. En del skyltfönster i butiker har också slagits sönder. 217 personer har gripits av polis. Liknande saker har skett runt om Frankrike, i städer som Lyon och Marseille.

Enligt fackförbunden kan lagar som drivs igenom via dekret riskera radikalisera oppositionen i landet. Det kan uppfattas som att demokratin inte längre har giltig grund.

Marine le Pen, partiledare för oppositionspartiet Nationell Samling, säger att det är ett ”totalt misslyckande” för president Macron. Man har nu lämnat in en misstroendeförklaring mot Macrons regering.

Profilbild
Filip Lamperud
Filip är reporter på Morgonposten.