Ungern stödjer Sveriges ansökan till Nato. Men man uppmanar svenska politiker att sluta sprida lögner om Ungern och parlamentarismen, sade landets delegation under tisdagen. Ungern och Turkiet är de enda två länderna som ännu inte godkänt Sveriges och Finlands medlemsansökningar. Samtidigt har EU fryst pengar avsedda för Ungern, som vägrat anpassa sig efter unionens krav. Både Finland och Sverige har varit högljudda kritiker mot påstådda brister i rättsstatens principer i Ungern.

Ungern förväntas rösta i parlamentet inom de närmaste veckorna, och godkänna Sverige och Finland. Det säger Csaba Hende, vice talman i parlamentet för regeringspartiet Fidesz, som nyligen besökte Stockholm med en ungersk delegation. Omröstningen sker tidigast 20 mars.

Enligt Hende var besöket i Stockholm varmt och vänligt, med förhoppningar om en nystart. Stödet för ett svenskt medlemskap är stort, större delen av parlamentet och landets president är positiva. Men han menade också att det är nödvändigt att förbättra de bilaterala relationerna länderna emellan.

Det handlar om att visa Ungern mer respekt och inte sprida lögner, enligt Hende. Svenska politiker och ministrar bör i fortsättningen undvika att utmåla Ungern i dålig dager. Som att säga att rättsstaten är hotad och basera det på lögner.

Nyhetsbyrån TT frågade Hende om det ändå inte finns problem med rättsstatsprinciper, HBTQ-personers rättigheter och mediernas frihet i Ungern. Han svarade att han inte ser sådana problem, men att det såklart kan diskuteras.

Vad det handlar om är bland annat grova förolämpningar som svenska regeringstjänstemän riktat mot ungerska parlamentariker.

Kontroversen går flera år tillbaka i tiden. 2018 kallades Sveriges ambassadör i Budapest upp till utrikesministeriet. Då hade bland andra tidigare utrikesministern Margot Wallström kritiserat Ungern på Twitter.

Margot Wallström hävdar att Viktor Orbán och Matteo Salvini kämpar emot demokraterna, det vill säga emot demokrati, vilket är en lögn. Viktor Orbán och Matteo Salvini var mycket tydliga: de kämpar emot illegal invandring, sade utrikesminister Péter Szijjártó, vilket Fria Tider rapporterat om.

Ungern var även missnöjda med dåvarande migrationsministern Heléne Fritzson, som drog en parallell mellan ungerska flyktingar på 1950-talet och nutidens invandring till Europa.

Szijjarto har också kritiserat Sveriges agerande vid koranbränningar. Som troende katolik säger han att det är helt oacceptabelt att bränna heliga böcker från andra religioner.

Att påstå att bränningen av den heliga boken är en del av yttrandefriheten är bara ren dumhet, säger han i Expressen. Och tillägger att om man vill bli godkända av Turkiet, borde man agera på ett annat sätt än så.

Samtidigt har EU fryst inne sammanlagt 135 miljarder kronor. Det handlar dels om runt 70 miljarder kronor ur EU:s kassa avsedda för Ungern och dels om 64 miljarder ur coronakriskassan, skriver SVD.

Att pengarna frysts handlar delvis om att Ungern inte genomfört reformer anpassade efter EU:s krav på rättsstaten i medlemsländerna. Sverige och Finland har varit bland de mest högljudda kritikerna i de frågorna.

Enligt Theresa Küchler som är SVD:s korrespondent i Bryssel kan det bli så att Sverige och Finland gör Ungern en tjänst. När Ungern går fram med ett godkännande av länderna i Nato får Sverige och Finland backa med sin kritik och lägga ett gott ord för Ungern i pengaförhandlingarna med EU.

Sverige och Ungern skiljer sig också åt vad gäller synen på Rysslands invasion av Ukraina.

Ungern stödjer inte övriga länders strategi att förse Ukraina med vapen. Man tillåter heller inte att vapenleveranser avsedda för Ukraina går genom ungerskt territorium.

Man är också motståndare till vissa sanktioner mot Ryssland, speciellt i energisektorn. Ungern importerar 80 procent av sitt behov av naturgas från ryska statliga Gazprom.

Samtidigt har man röstat för samtliga tio sanktionspaket EU lagt fram. På årsdagen av invasionen sade premiärminister Viktor Orban att bara eld upphör kan rädda liv i kriget. Allt annat får lösas senare, menade han.

Szijjarto besökte Vitryssland i februari, i ett försök att få till fredsförhandlingar. Han har också besökt Ryssland två gånger sedan kriget startade.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip Lamperud
Filip är reporter på Morgonposten.