Brottsförebyggande rådet, Brå, har släppt en ny rapport: ”Utredning och uppklaring av det dödliga våldet i kriminell miljö”. Anledningen är det ökade våldet i gängkriminella miljöer. Slutsatser man drar är att det krävs bättre samordning, fler välutbildade utredare och fler förtroendeskapande åtgärder i socialt utsatta områden. Men Brå har en historia av underdånighet inför Polismyndigheten. Och höll inne på statistik om invandrare och kriminalitet – i 16 år.

Rapporten är en genomgång av 113 polisutredningar av dödligt våld, med skjutvapen i kriminell miljö, mellan 2017 och 2019. 19 utredare och fem åklagare har intervjuats. Ett formulär med frågor om de granskade utredningarna har besvarats av utredare som varit insatta i polisutredningarna, skriver DN.

Gängrelaterade mord är mer svåruppklarad än andra typer av dödligt våld. Utredningarna försvåras av att det är fler personer inblandade i morden och som inte lämnar spår efter sig. Så är det även internationellt, säger en av rapportens författare Jonas Öberg till DN.

Ett annat problem uppstår när Pug sätts samman. Det är en speciell utredningsfunktion där ett 20-tal funktioner ska ingå, men det sker sällan, på grund av underbemanning. Ett annat problem som tas upp är kompetens, där rapportförfattarna anser att det inte utbildats tillräckligt många utredare i grova våldsbrott.

De ekonomiska tillskott som kommit sedan mitten av 2010-talet har man inte märkt av. Det har hamnat på andra ställen än i den utredande verksamheten. Rapportförfattarna tycker också samordningen har fungerat för dåligt. I en tredjedel av utredningarna där man identifierat beröringspunkter med andra utredningar har man ändå inte samordnat ordentligt.

Man säger sig också förvånas över mängden ögonvittnen som finns i utredningarna. Det går på tvärs med vad polismyndigheten själva säger, nämligen att det är svårt att få folk i socialt utsatta områden att vittna. Det blir något av en självuppfyllande profetia, enligt Öberg, när polisen konstant säger att ingen vill prata.

Kritik mot Brå

I en studie från Linköpings universitet 2019 visade det sig att Brå inte förhöll sig tillräckligt kritiska till Polismyndigheten i sina rapporter. Det handlade generellt om det kriminalpolitiska området. Vissa rapporters metoder och urval gick att ifrågasätta, till exempel den årliga nationella trygghetsundersökningen.

Ett resultat av att Brås angelägenhet om att ha goda relationer till Polisen blev att man var för uddlösa. Att man inte kommer till rätta med missförhållanden inom polisen får i sin tur konsekvenser för hur man tacklar brottsutvecklingen och andra allvarliga samhällsproblem.

Polismyndigheten finansierar stora delar av Brå:s polisforskning. I våra intervjuer finns flera vittnesmål om att vissa politiskt känsliga frågor anpassas och att resultat lyfts fram som gagnar beställarens agenda. Det här gör att risken för korruption inom forskningen ökar. Personer beskriver svårigheter med att jobba kvar ifall de uttrycker kritik, sade en av studiens tre författare, Malin Wieslander.

Brå har också kritiserats för att man inte släppte någon större genomgång av invandring och kriminalitet.

2005 kom en stor rapport men det skulle dröja ända till 2021 innan man publicerade en ny. Detta trots en stark efterfrågan på uppdaterad statistik, inte minst efter den stora invandringsvågen 2015.

2017 kritiserade författaren och nationalekonomen Tino Sanandaji Brå för ideologisk aktivism. På Facebook

Brå för fortfarande data på brottsregistrerade designat att kopplas till ursprung, de har bara valt att inte sammanställa det offentligt sen 2005. Forskare som Jerzy Sarnecki har tillgång till statistiken, och har använd det flera gånger, såsom 2013. Att uppdatera rapporten skulle kosta några promille av Brås budget på hundra miljoner per år.

Det finns inga rationella skäl för Brå att vägra uppdatera fakta om invandrares överrepresentation i brott. Forskningens uppdrag är att upplysa, inte mörka. Brå kommer inte att kunna dölja statistiken för evig, och skadar myndighetens långsiktiga trovärdighet. Ingen med ren mjöl i påsen mörkar statistik, skrev han på sin Facebook-sida, vilket Nyheter Idag rapporterat om.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!