Matpriserna stiger som en raket – hushållens kylskåp snart lika tomma som deras plånböcker, på ett år har livsmedel blivit 17,8 procent dyrare, barnmat som välling har ökat med 11,7 procent – svag krona en förklaring, kraftig räntehöjning väntas i april

Matpriserna ökade kraftigt under februari, 2,1 procent på dagligvaror är rekord enligt sajten Matpriskollens mätningar som startade 2015. Aldrig har man sett så höga tal, säger grundaren Ulf Mazur till TT. Tittar man på enbart mat så är ökningen ännu högre, 2,5 procent. Som jämförelse kan man titta på helåret 2021 då priserna på dagligvaror steg med 1,1 procent.

Tittar man totalt på 2023 är ökningen på dagligvaror 3,4 procent. På helårsbasis är ökningen för dagligvaror 15,2 och 17,8 för kategorin mat.

Matpriskollen sammanställer sin statistik genom att titta på 44 000 artiklar hos de stora kedjorna.

Enligt Mazur kommer ökningen bli ett problem för många, som ensamstående med barn. Han vill att politikerna gör något åt saken. Barnmat har exempelvis ökat med 10,8 procent, bara i februari. Välling har gått upp med 11,7 procent, vissa sorter runt 20 procent. Klämmisar, påsar med mellanmål, har ökat med 5,5 procent.

Paprika ligger i topp bland prishöjningarna med 26,5 procent, riskakor har ökat med 14,4 och tomater med lika mycket.

Även djurmat, grönsaker, snacks och godis har ökat. Från att främst ha varit jordbruksnära produkter som stigit i pris, är det nu på allt. I alla led stiger priserna, förpackningar, transporter och råvaror. Allt som importeras stiger i pris.

För varje procent som matpriserna stiger ökar kostnaderna med konsumenterna med tre miljarder. Dessutom är det inte slut än, priserna kommer stiga ytterligare.

När produktgrupper ökar i pris handlar det oftast om stora kliv. Mellan 10 och 50 procents ökning är inte ovanligt. Coop höjde priserna rejält i januari, övriga kedjor väntas följa efter. Citygross har höjt priserna med 3,2 procent i genomsnitt, Willys med 3 procent och Hemköp med 2,9. Ica har höjt runt 2 procent i snitt.

Under år 2022 steg priserna på mejeri, ost och olja mest med 30,3 procent. Minst steg varukategorin kroppsvård, med 8,2 procent.

Konkurrensverket har tidigare varnat för att det finns en hög marknadskoncentration i dagligvaruhandeln, med Ica i spetsen. De största aktörerna hade 86 procent marknadsandelar 2016, vilket sticker ut jämfört med Europa, skriver Affärsvärlden.

Orsaker till att Sverige sticker ut är också den svenska kronan. Enligt Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, kommer riksbanken behöva höja räntorna mer än vad som tidigare sagts.

Räntor och hyror stiger också

Just nu ligger styrräntan på 3 procent och kommer högst troligen höjas med 0,25 till 0,5 punkter 26 april. Samtidigt har räntehöjningen slagit mot just konsumtionen, svensk ekonomi som helhet krympte fjärde kvartalet i fjol, vilket har fortsatt under 2023. Även i juni väntas räntan höjas igen.

En ökning med 0,5 procentenheter skulle innebära en snittökning med 417 kronor per lånad miljon.

För hyresgäster stiger också kostnaderna. I Stockholm har bolagen höjt mellan 3 och 4,5 procent, vilket är betydligt mer än normalt. Det kommer sig av stigande priser för el, vatten värme och sophämtning, som stigit mellan 8 och 25 procent.