Är Google ett projekt startat av CIA? Mycket talar för det, om man ska tro uppgifter från brittiske journalisten Alan MacLeod. Han arbetar för nyhetssajten Mintpress och varnar för att stora företag inom IT-sektorn har nära band med underrättelsetjänsterna. Det kan utgöra ett problem för yttrandefriheten och rätten till fri information.

I en intervju med Whitney Webb går han in djupare på problemet med Google. Han refererar till en tidigare undersökning av Nafeez Ahmed, som visar att CIA och NSA finansierade Sergej Brins forskning på Stanford. Som sedan ledde till att Google grundades 1998.

Dessutom var Brins handledare på universitetet en person kopplad till CIA. CIA ägde också aktier i Google fram till 2005, då man sålde av sitt innehav. Brin och medgrundaren Larry Page utvecklade Googles sökmotor med ekonomiskt stöd av National Science Foundation, NASA, DARPA och Digital Library Initiative.

Dessutom fick man stöd av underrättelsetjänsternas Massive Digital Data Systems, ett projekt sponsrat av NSA, CIA och or ordföranden för CIA. Ordföranden för CIA var fram till 2005 också rådgivare åt amerikanska presidenter.

Brin och Page rapporterade löpande till doktor Bhavani Thuraisingham och doktor Rick Steinheiser, som arbetad för ett forskningsprojekt om informationssäkerhet och datalagring. Projektet drevs av underrättelsetjänsterna.

Anledningen till att CIA och andra engagerat sig i Googles tillblivande har ett speciellt syfte: att utkämpa ett globalt informationskrig.

Enligt MacLeod kvarstår kopplingarna mellan CIA och Google än idag. Det finns dussintals exempel på före detta CIA-agenter som nu arbetar för Google, och blivit tillsatta på viktiga positioner. Ofta hamnar agenterna i positioner som rör ”förtroende och säkerhet”, idag ofta kopplat till åtgärder inom företaget att stoppa så kallad desinformation och hatfyllt språk. Till exempel Jacqueline Lopour, Ryan Fugit och Nick Rossman.

Lopour arbetade inom CIA i tio år som expert på säkerhetsutmaningar i södra Asien och Mellanöstern. Hon var också den man främst använde för att snabbt skriva ihop information som behövdes åt presidenten. Nu arbetar hon som chef inom just avdelningen för säkerhetsfrågor.

Kan det finnas ett hemligt avtal mellan CIA och IT-jättarna i Silicon Valley som stipulerar att man gör dessa rekryteringar? Det tror i alla fall MacLeod. Men han tycker inte att kopplingarna mellan CIA och Google, Facebook och Twitter är något att förvånas över:

Sociala medier är extremt viktiga. De bestämmer verkligen vad vi ska tänka om vad vi ser, (och) vad vi inte ser. De berättar allt om vår existens. Och när en entitet blir så mäktig (som Google), är det naturligt att mäktiga organisationer, vare sig de är företag eller regeringar, kommer titta ditåt och försöka förstå hur de kan hacka sig in. Hur de kan använda den för sin egen vinning, eller hur de till och med kan infiltrera den.

CIA:s inflytande över Google är väldigt viktigt, eftersom den sortens makt Google har över det moderna samhället knappast kan överdrivas. Vad som dyker upp när man använder Googles sökmotor är viktigt för hur människor tänker. För hur politiska rörelser, för allmänhetens åsikter. MacLeod tror till och med att Google kan vara det mest inflytelserika i världen.

Google har 92 procent av sökmotormarknaden och är den mest besökta hemsidan i världen. Dessutom är Gmail, Googles eposttjänst, den mest populära i sitt slag med 1,8 miljarder användare.

Enligt uppgifter till LifeSiteNews använder Google en AI för att genomsöka användarnas e-post och ser vilka de kommunicerar med. Man kan sätta frågetecken för om Gmail kan anses vara en privat eposttjänst, eller inte.

För utländska regeringar som använder sig av Gmail och andra Google-tjänster bör det också ses som en varning. Dessutom äger Google videoplattformen Youtube, även den är den största i sitt slag. Youtube brukar sägas ha ersatt den gamla kabelteven och är den näst mest besöka hemsidan i världen.

Enligt MacLeod hade Youtube länge en position som spjutspets i en slags alternativ media. Men i och med presidentvalet i USA 2016 ändrades allt. Man beskyllde plattformar för att sprida rysk propaganda, vilket ledde till att Google, Facebook och andra ändrade sina algoritmer. Nu ville man i stället se till att budskap som var godkänt uppifrån. Allt i en samordnad operation för att gynna det Demokratiska partiet i USA.

Dessutom tror MacLeod att det underliggande syftet var att minska konkurrensen för de stora mediebolagen. Högkvalitativa mediesajter som firat stora framgångar fick se sig bakbundna, avplattformade och skuggbannade.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip är reporter på Morgonposten.