Greta Thunberg besökte Norge och Oslo nyligen, där man protesterar mot vindkraft. Demonstranter ockuperar receptionsområdet på landets olje- och energidepartement. Thunberg fick dock inte komma in utan kunde bara kommunicera med demonstranterna via en sidodörr. Anledningen var säkerhetsskäl, man ville inte släppa in fler personer till protesten. Samtidigt har den kända klimataktivstern här tagit ställning för en minoritetsgrupp, trots att hon annars förespråkar vindkraft.

Strax efter klockan nio på onsdagsförmiddagen beslutade norsk polis att demonstranterna skulle föras bort. Bland dem fanns Thunberg, som vägrade förflytta sig på egen hand. Hon bars därför bort av polisen.

Demonstranterna är kritiska mot vindkraftsanläggningen Forsen utanför Trondheim. Norges högsta domstol har slagit fast att den är olaglig och kränker samernas rättigheter. Anläggningen är dock fortfarande i drift, skriver Expressen.

Demonstranterna kommer från organisationerna Natur og Ungdom och Norske Samers Riksförbund. Thunberg blev intervjuad av Aftenposten på plats, och sade:

Det här är en internationell skam som inte bara drabbar Norge. Det pågår en global kamp för ursprungsfolkens rättigheter över hela världen. Det här är tyvärr bara ett exempel på det.

På frågan om varför hon protesterar mot vindkraft, som hon annars brukar vara för, svarar hon:

Det här handlar inte om motstånd mot vindkraft, utan om att mänskliga rättigheter kränks. Vi kan inte ha klimatförändringar på bekostnad av urbefolkningens rättigheter.

Det blir något förvirrande för en som inte följer Thunbergs aktiviteter närmare. Tydligen står ursprungsfolkens rättigheter över kampen om klimatet.

Redan 2020 var hon dock ute och stödde minoritetsdemonstrationer, när BLM härjade som värst. Hur brända bildäck, sönderslagna butiker och allmänt kaos är till nytta för miljön är dock oklart.

Under en resa genom USA 2019 lade hon märke till fattiga samhällen där icke-vita och ursprungsfolk bor. Det var för henne chockerande att se folk som inte hade råd att köpa mat, sade hon till The Guardian.

I oktober 2021 gick BLM Sverige och representanter för Fridays for future tillsammans ut i en debattartikel och skrev om hur deras respektive verksamhet hänger ihop.

”Det vi behöver är en grundläggande förändring av den globala ekonomin mot en världsordning som är icke-rasistisk, mer jämlik och hållbar” kunde man läsa där. Man kopplar ihop så kallad global ojämlikhet med segregering och våld i förorten. Exakt hur det går ihop logiskt kräver kanske mer än en debattartikel att förklara. Men det är tydligt att det är en trend att bunta ihop miljö- och klimatfrågor med antirasism.

Vem som är offer är också mycket viktigt. Det är bara att se på vinylkloridolyckan i East Palestine i Ohio. Det är primärt vita boendes i det drabbade området, som i hög grad röstade på Donald Trump 2020. President Biden har inte varit där, troligen för att slippa kritik från folket. För transportminister Pete Buttigieg tog det vecka att göra ett besök.

Donald Trump själv har varit där, för att plocka politiska poäng inför sin valkampanj. Någon större miljöförkämpe var han knappast under sin tid som president, men duktig på att nå ut till sina kärnväljare.

Thunberg har delat ett inlägg som handlar om katastrofen, men valt (eller inte valt) att prioritera Oslo och de norska samerna. Och låtit minoriteten trumfa den annars så omhuldade gröna vindkraften.

En sak är klar: vindkraftverk ser aldrig bra ut, oavsett placering. Att se ett vindkraftverk i horisonten när man åker bil i Skåne är som att se ett nyfött lamm bli halalslaktat. Man blir bedrövad.

Skåningar räknas som bekant som svenskar av svenska staten, men i praktiken hade man kunnat hävda en kulturell särart. Och historiskt förtryck.

Men det går inte ihop med den globala klimatrörelsens agenda, där man är petnoga med vilka grupper man stödjer – och vilka man inte stödjer.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip är reporter på Morgonposten.