I Moldavien ökar spänningarna och politiker i landet säger att det pågår en destabilisering, lett av Ryssland. President Maia Sandu är det som kommer med de allvarliga beskyllningarna. Bland demonstranterna finns sabotörer i förklädnad, menar hon. Moskva ska ligga bakom attacker mot landets institutioner, och ta gisslan. Demonstrationerna började i september i fjol och krav ställdes på att landets pro-europeiska regering skulle avgå. Sandu vill också demilitarisera Transnistrien.
Landet dras redan med stora problem, en energikris skapad av importunderskott efter krigsutbrottet i Ukraina i fjol. Dessutom har en konflikt skapats efter att missiler flugit över landet, kopplade till kriget, skriver AFP.
Moldavien är utsatt för hybridattacker. Vi har kämpat mot de här hoten sedan förra hösten, men en ny, starkare våg har precis börjad, säger premiärminister Dorin Recean.
I tisdags stängdes Moldaviens flygrum tillfälligt, på grund av ett icke identifierbart flygande objekt. Man spelade också en fotbollsmatch utan publik, då man var rädd att agitatorer skulle finna vänskap hos tillresta serbiska supportrar.
Matchen var mellan FC Sheriff från Tiraspol och FK Partizan från Belgrad. Tiraspol är huvudstad i den icke erkända utbrytarrepubliken Transnistrien, som till största delen ligger på landområdet öster om Dnester, angränsande Ukraina.
I Transnistrien finns också rysk militär, om än inte i några större mängder. Regionen bröt sig loss från Moldavien 1990. Landet består till 75 procent av moldovier, ett rumänsktalande kristet folk.
Om folket är en egen grupp, eller en sub-grupp av rumäner, är en pågående tvistefråga. Sju procent av befolkningen kategoriserar sig själva som rumäner. 6,5 procent är ukrainare och drygt fyra procent är ryssar, ej inräknat Transnistrien.
Sabotörerna president Sandu pratat om ska ha kommit från Montenegro, Serbien och Vitryssland. Dessa ska vara civilt klädda personer men med militär bakgrund.
Stefan Wolff är professor vid Universitetet i Birmingham och expert på ex-Sovjetiska samhällen. Han säger att risken för en regelrätt rysk invasion av Moldavien är mycket liten. Han säger dock att landet måste vara redo för alla tänkbara situationer, och att ryske presidenten Putin inte agerar rationellt.
I torsdags röstade parlamentet in en ny regering, ledd av Recean. Föregångaren Natalia Gavrilita avgick plötsligt, och sade sig sakna stöd i sitt parti. Enligt Wolff har moldovierna stora förväntningar på president Sandu, men dessa verkar gå om intet, på grund av landets stora problem.
Man har sedan man blev en egen republik 1990 dragits med stor utflyttning av högutbildade eller andra med potential. Det har varit svårt att driva igenom politiska reformer. Sedan juni 2022 är man officiellt aspiranter på EU-medlemskap.
En viktig person i demonstrationerna är Israelfödde Ilan Shor, oligark och ledare för populistiska Shor-partiet. Hans parti är pro-ryskt och han har pekats ut som en central figur för den pro-ryska strömningen i Moldavien.
Han var inblandad i bankskandalen 2014 då tre banker blev tvångsförvaltade av landets nationalbank. Tack vare sina ekonomiska kontakter tros han finansiera den pro-ryska rörelsen och demonstrationerna.
Shor blev belagd med ekonomiska sanktioner av USA i fjol, på grund av sitt samröre med Ryssland. Han är gift och har barn med den ryska popsångerskan Jasmine (Sara Lvovna Shor).
Ryssland har tillbakavisat anklagelserna om att man försöker destabilisera Moldavien. Helt ogrundade, säger man från det ryska utrikesdepartementet. Man anklagar moldaviska politiker för ryssofobi och Kiev för att försöka skapa konflikt mellan Moldavien och Ryssland.
Prenumerera för 99 kr/mån!