Ukraina begär mer vapen av västmakterna. Men varningssignalerna är tydliga, produktionstakten är inte tillräcklig. Den räcker inte ens till vapnen man redan skänkt till Ukraina. Lager börjar gapa tomma och Nato vill se en ökad produktion från sina medlemsländer.
Nato-chefen Jens Stoltenberg säger att kriget slukar enorma mängder av ammunition. Natoländernas lager töms i rask takt. Förbrukningen är flera gånger större än produktionstakten i fabrikerna. Försvarsindustrierna är satta under press.
Väntetiden för ammunition av grövre kaliber är nu 28 månader, från tidigare 12. Kriget utkämpas över hundratals kilometer av frontlinjer, vilket gjort att lagren gått åt. Exakt hur mycket ukrainarna använt sig av de senaste månaderna är osäkert.
Enligt franska källor till AFP avfyrade Ryssland 50 000 artillerigranater på en dag under juli månad i fjol. Ukrainarna sköt tillbaka 6 000. Sedan ökade efterfrågan när Ukraina påbörjade en motoffensiv i början av augusti.
Behovet lär sannolikt öka i och med en befarade ryska storoffensiven som väntas dra igång snart. Man har blivit lovade pansarvagnar, men inga stridsflygplan, åtminstone inte ännu. Samma franska källor säger att man innan man ska tänka på flygplan, måste se till att redan befintliga vapen kan underhållas och användas.
Den västerländska försvarsindustrin är inte redo för krig, menar William Alberque på International Institute for Strategic Studies. Ammunition, logistik, reservdelar och träning är inte bra nog för att klara en längre konflikt. Modellen som fungerat efter kalla krigets slut, där många i väst rustad ned, fungerar inte längre.
Det är framför allt 155-milimeters granater som går åt i stora mängder.
Att flygplan är prioriterat av Ukraina råder det ingen tvekan om. När 50 länder som stödjer Ukraina möttes i Bryssel sade försvarsminister Oleksyj Reznikov att man vill bygga en ”plattform för flyg”.
President Zelenskyj vill ha långdistansrobotar och flygplan, vilket han underströk under sin miniturné i Europa förra veckan.
Från Nederländerna har man begärt F-16, militärflyg tillverkade i USA. Man diskuterar med Slovakien om MIG-29, flyg tillverkade i Sovjet.
Flyg kommer diskuteras på Nato-mötet som börjar på torsdag, där ländernas försvarsministrar deltar.
Både USA och Storbritannien förbereder nu stora beställningar från sina respektive vapenindustrier för att fylla på lagren igen. Vissa Nato-länder har också gjort detta utan någon påtryckning centralt.
Tidigare ville man ha 300 stridsvagnar, men det hamnar på minst 80. Samtidigt tar det tid att utrusta och utbilda personal.
Från USA skickar man 31 M1 Abrams, från Tyskland 14 Leopard 2 och från Storbritannien 14 Challenger 2. Det kan ta allt från några månader upp till ett år att få samtliga i stridbart skick. Dessutom måste logistik och försörjning med reservdelar som tillverkas i andra länder fungera.
Från Sverige har man begärt JAS 39 Gripen och ammunition.
Statsminister Ulf Kristersson har dock avböjt, av flera skäl. Statsminister Ulf Kristersson säger till Expressen att vi har behov av flygplanen själva, då vi inte har en stort flygvapen. Han säger också att det finns risker med att skänka flyg och utbilda personal. Då finns det risk att man går över gränsen, och blir en stridande part i kriget.
Hittills har Sverige skänkt militärt materiel till ett värde av tio miljarder kronor till Ukraina.
Från rysk sida fortsätter man understryka att vapenleveranser från väst riskerar förlänga och försvåra kriget. Det kan också eskalera kriget, om vapnen används direkt mot ryska städer eller i försök att ta ryskt territorium.
Prenumerera för 99 kr/mån!