47 personer står åtalade för att ha brutit mot Hong Kongs lag om nationell säkerhet. Åtalet är det största i sitt slag. Några av stadens mest profilerade demokratiförespråkare ställs inför rätta, som Joshua Wong och Benny Tai. De flesta anklagas för subversiv verksamhet då man hållit ett inofficiellt primärval och har hållits i fångenskap i två år. Regeringen i Peking har i praktiken tagit kontroll över den politiska apparaten i Hong Kong.

Men kritiker menar att lagen används för att sätta dit dissidenter. Myndigheter i både Kina och Hong Kong menar dock att den är viktig att upprätthålla, för att undvika oroligheter.

Rättegången hålls i West Kowloon Magistrates Court, och köerna ringlade långa utanför av personer som vill stödja de åtalade. Dessutom var där en liten samling av protesterandes, med budskap som ”Släpp genast alla politiska fångar.”

Det inofficiella primärvalet var enligt åklagarna ett sinistert försökt att undergräva regeringen. Den ska haft som syfte att ta fram kandidater som skulle utmana det vanliga valet och var utfört i ett ”massiv och välorganiserad kampanj”. Målet var att blockera lagar och till slut avsätta den av Peking utsedde guvernören.

Dissidenterna själva menar att man enbart sysslade med vanlig oppositionspolitik. 31 av ”de 47”, som de åtalade kallas i media, har erkänt sig skyldiga och kommer dömas efter rättegången. Här inkluderas både Wong, fängslad tre gånger redan för sin roll i protesterna, och Tai, som tidigare var professor på Hong Kong-universitetet.

Bland övriga åtalade kan nämnas journalisten Gwyneth Ho och tidigare lokala parlamentsledamoten Claudia Mo. Rättegången väntas pågå i 90 dagar och genomförs av tre domare utan jury.

Det olagligförklarade primärvalet hölls i juli 2020 strax efter att lagen om nationell säkerhet införts. Runt 600 000 människor röstade. Den kinesiska regeringen var snabba med att säga att omröstningen var olaglig. Det ordinarie parlamentsvalet (i Hong Kong) sköts sedan upp på grund av pandemin.

När den sedan hölls var det med förbehållet att bara kandidater trogna till Kina fick ställa upp. Valdeltagandet var det högsta i Hong Kongs historia.

Den sittande guvernören John Lee valdes med 99,7 procent av rösterna i ett val där 97,74 av invånarna gick till valurnorna. Han var den enda kandidaten, vald av en kommitté av 1 416 Peking-trogna politiker och oligarker.

Kommittén har sedan 2021 också på sitt bord att välja 40 av 90 medlemmar i parlamentet. Man har också kandidater som väljs baserat på geografisk hemvist. Direktvalda kandidater stod tidigare för 50 procent men är efter reformen nere på 22.

Man har också en kommitté som granskar kandidaternas lämplighet. Förnärvarande är 88 av 90 för Peking, en är emot och ett mandat är vakant.

Protesterna i Hong Kong utlöstes 15 mars 2019 och avslutades i mitten av 2020 när myndigheterna återställt ordningen. Demonstrationer med hundra tusentals deltagare skedde och man protesterade också mot polisens övervåld. Vi ett tillfälle tog man sig in och demonstrerade i parlamentsbyggnaden.

Pandemin lade i stort sett band på demonstranterna. Förre guvernören Carrie Lam gick vidare med lagen om nationell säkerhet, som tagits fram av den kinesiska regeringen. Man hade gjort ett försök redan 2003, sex år efter överlämnandet från britterna, men det stoppades då efter enorma protester.

Den nationella säkerhetslagen trädde i kraft 30 juni 2020. Förutom att Peking ges stort inflytande över hela den demokratiska apparaten kriminaliseras också alla former av försök att underminera den sittande regeringen.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip Lamperud
Filip är reporter på Morgonposten.