Turkiets president Erdogan fortsätter pressa Sverige i Nato-frågan. Landet har en avgörande roll för att acceptera Sveriges och Finlands ansökningar. Nyligen kom han med ett nytt utspel, om att kanske acceptera Finland först, samtidigt som han fortsätter ställa hårda krav på Sverige. Men Finland och Sverige har koordinerat sina ansökningar under hela processen. Vilka är kraven Erdogan ställer på Sverige? Och vilka ställer han på andra länder?
Kraven på Sverige
Lämna ut personer kopplade till Gülenrörelsen. Kravet har funnits sedan 2017 men blivit mer aktuellt sedan Sveriges formella Natoansökan. Han kräver också att Sverige bryter kontakten med kurdiska gerillan YPG i Syrien. Turkiet likställer YPG med PKK, som man terrorklassat.
Enligt Turkiet så ser Sverige mellan fingrarna med PKK:s aktiviteter. PKK är terrorklassat i Sverige och 38 andra länder. Turkiet anklagar Sverige för att förse PKK och YPG med vapen och pengar. 3,76 miljarder kronor (enligt SVT, i maj 2022).
UD förnekar detta och säger att allt stöd varit humanitärt, till den syriska befolkningen. Sverige måste också lyfta vapensanktionerna mot Turkiet.
Lovat att utvisa 73 påstådda terrorister, sade Erdogan i maj i fjol på Natos toppmöte i Madrid. I mitten av januari i år höjde han budet, nu är det 130 personer han vill ha utvisade. Nya lagar som gör det brottsligt att stödja eller främja terrorism i Sverige.
Måste godkännas i riksdagen först, vilket kommer dröja till minst juni, enligt Erdogans talesperson.
Erdogan kräver också att ansvariga för att Paludan tilläts elda en koran utanför ambassaden i Stockholm ställs till svars. Något som enligt rådande lagstiftning inte kan ske. Statsminister Ulf Kristersson har dock bett om ursäkt till kränkta muslimer och sagt att eldningen var olämplig.
Erdogan vill också att koranbränning förbjuds helt, för att Natoansökan ska accepteras.
Erdogans domderande med Europa
Efter flyktingvågen 2015 såg Erdogan chansen att använda migranter som murbräcka mot EU. Tack vare ett mycket fördelaktigt avtal kunde han också använda migranterna som ett hot om EU inte gick med på hans krav i olika frågor.
2016 anmälde den turkiska staten komikern Jan Böhmermann för smädelse av utländsk statschef. Den relativt okända tyska lagen fick nytt liv och Angela Merkel godkände åtalet. Det lades ned senare i brist på bevis, och lagen som helhet avskaffades 2018, skriver DN.
Turkiet har också åtalat tecknare på franska satirtidningen Charlie Hebdo. Ingen av dem har valt att inställa sig i rättegången i Ankara. Turkiska myndigheter har begärt ut deras adressuppgifter från fransk polis, trots att de lever under mordhot.
Man missbrukar dessutom Interpols system, för att förfölja och trakassera journalister och andra som räknas som oliktänkande. Systemet är tänkt för att flagga personer som misstänks för allvarlig brottslig verksamhet.
Ett land som vikt sig är Albanien. 2020 deporterade man Harun Celik, en turkisk medborgare som sökt politisk asyl i landet. Men som entligt Turkiet är med i Gülenrörelsen. Deportationen skedde utanför normal lagstiftning och troligen inom ett hemligt avtal mellan länderna.
Detta fick skarp kritik från grannlandet Rumänien, EU-delegationen i Tirana och FN.
Men även Sverige har problem med Turkiet, då ett tiotal misstänkta kriminella gömmer sig där. Det handlar bland annat om “Kurdiske räven” och även den som misstänks ha mördat 12-åriga Adriana.
Förhandlingarna med Turkiet ska underlätta att hämta hem sådana kriminella.
Prenumerera för 99 kr/mån!