DYRA DROPPAR I KIRUNA: Kommunalt badhus för 880 miljoner kronor! För ett år sedan hade kostnaden för bygget fördubblats till 720 miljoner men det räckte inte långt – i december kan Kirunaborna äntligen dränka sina sorger i sitt nya vattenpalats

Kirunas politiker håller inte på och kissar i simbassängen. I stället verkar de gilla att kissa i byxorna.

Hur kan man bättre beskriva deras förkärlek för glädjekalkyler? Det är varmt och skönt i början, men inte lika roligt när fördyringen kommer.

Från början skulle det nya badhuset kosta 360 miljoner kronor. En varm, skön och hanterlig summa för ett nytt fint badhus. Sedan steg kostnaden till 550 miljoner. Sedan till 720 miljoner. Då började de huttra lite i Sveriges nordligaste kommun.

Nu kommer beskedet att badhuset kommer att kosta omkring 880 miljoner kronor. Mer än en halv miljard extra, är beskedet till Kirunas skattebetalare.

Situationen just nu

Kommunstyrelsen begär mer pengar av kommunfullmäktige. Omröstningen är den 6 februari.

I sin begäran hänvisar kommunstyrelsen till Kirunabostäder, som uppskattar kostnaden till mellan 865 och 885 miljoner kronor. Däri står också att den nuvarande budgeten på 720 miljoner kronor redan överskridits. Den 16 januari hade summan passerats med 13 miljoner.

Man vill att pengarna ska tas från de så kallade stadsomvandlingspengarna. Pengar som annars är avsedda för att bygga nya lokaler för verksamheter som skola och omsorg. De får i stället betalas med skattemedel (om man inte lyckas mjölka LKAB på mer pengar).

Vad är det värt? Är det värt 880 miljoner?

– Ja. Jag vill påstå att det är det. Om vi fått de här siffrorna inledningsvis och fått tänka efter ordentligt. Då tror jag vi hade sagt ja.

Det säger Gunnar Selberg (C), som var kommunstyrelsens ordförande förra mandatperioden, när beslutet togs om att bygga badhuset.

– Kiruna har inga naturliga bad. Det hade vi i Luossajärvi, men det tog LKAB ifrån oss. När jag var liten fanns det sandstrand där, och hopptorn och ombyteshytter.

– Vi har jättelånga kalla vintrar, korta somrar med väldigt små möjligheter till bad. Om man behöver ett bad nånstans så är det i Kiruna.

Badhuset

Kiruna får mer än hopptorn och ombyteshytter under tak.

Det gamla badhuset hade en personalstyrka på åtta personer. I det nya badhuset ska det arbeta 23 personer plus extrapersonal, och det är en minimibemanning. Andra bad av motsvarande storlek har en högre bemanning.

Badhuset byggs i två våningar. Det blir 15 bassänger i olika storlekar, varav två på 25 meter. Det finns en familjedel med småbarns- och familjepooler, vattengrotta, vågmaskin, varmpool, två vattenrutschbanor med mera. Relaxavdelningen har varma och kalla bassänger. Det finns allt som allt 10 bastur i byggnaden.

I en skrivelse till politikerna i november beskriver kommundirektören badhuset som “en av flera anledningar till att man kommer att välja Kiruna som resmål eller att konferera i”.

Verksamhetsplanen anger 170 000 besökare som en realistisk bedömning. Det betyder 9,7 besök per år för varje invånare i staden. 8,3 besök om man slår ut det på alla kommuninvånare (ej medräknat alla turister som reser till Kiruna för att bada).

Planen är att badhuset ska driftsättas i oktober och invigas i december i år.

Vad har gått fel?

Generalkonsulten We Group har projekterat och projektlett bygget. En stor del av arbetena har utförts på löpande räkning av entreprenörer som i sin tur anlitat underentreprenörer.

Revisionsfirman KPMG kom med en rapport i maj 2022 som sa att underlagen var dåliga när olika avtal ingåtts. Den politiska styrningen försvårades. Roller och ansvarsfördelning var otydlig. KPMG såg tydliga förbättringsbehov inför framtida upphandlingar.

Som viktiga skäl till fördyringarna konstaterade KPMG att projektet led av bristande ledning och styrning, och att det inte fanns bra incitament i avtalen för att hushålla med skattepengar.

Gunnar Selberg sa redan förra året att de borde lyssnat på Peab som vid upphandlingen sagt att det skulle bli dyrare. I stället lyssnade de på We Group som sa att man kunde pressa kostnaderna med löpande räkning.

– Peabs ursprungliga siffra på 720 miljoner var nog rätt, med facit på hand. Med tanke på att det är Kiruna och med tanke på nivån på badet, och allting, förklarar han för Morgonposten.

360 miljoner

Gunnar Selberg vill inte kännas vid att prislappen någonsin angetts till 360 miljoner kronor.

– Det är siffror som folk under uppstarten har slängt ur sig. Ibland har man jämfört med vad det har kostat att bygga nån annanstans. Det har inte funnits någon relevans alls i de jämförelserna.

I budgeten som antogs i juni 2020 låg byggkostnaden på 550 miljoner kronor. Så långt har Selberg rätt.

Vem är det som gärna säger 360 miljoner?

– Dåvarande opposition. Kanske Mats Taaveniku, som nu är kommunstyrelsens ordförande, är en av dem. Men det är folk som har slängt ur sig saker på Facebook och en del journalister har hängt på. Men det är bara att gå tillbaks och titta på fakta, säger Gunnar Selberg.

I mars 2019 kunde man läsa om kostnaden 350 miljoner kronor i lokaltidningarna.

Byggstarten var i september 2019, när Selberg symboliskt hällde vatten på platsen ur en plastanka. Peab började då med markarbeten och grundläggning. Vid den tiden var bygget av huset inte ens upphandlat.

Vd:n för Kirunabostäder Mats Dahlberg var ordförande för styrgruppen. Han sa vid byggstarten att bygget skulle kosta mellan 300 och 400 miljoner kronor.

När beslutet togs i juni 2020 protesterade oppositionen mot vad de tyckte var en fördyring. De menade att de i februari samma år hade fått veta att badhuset skulle kosta 360 miljoner kronor.