Denna gången blir vårt svep över de senaste händelserna i Afrika en blandning av ekonomi och hälsa. Det är onekligen två ständigt aktuella ämnen oavsett var i Afrika man riktar blicken.
Vill man rikta in sig på det sämsta av det sämsta i ekonomiklassen gör man det enkelt för sig att titta på Zimbabwe. Men vi startar i Uganda där ett stort oljeprojekt nu har fått klimataktivister i både när och fjärran att protestera.
Under Albertsjön i Uganda hittade man 2006 en oljereserv som skulle kunna ge landet fantastiska inkomster. Sedan oljan upptäcktes har dock en mängd storbanker runt om i världen vägrat att låna ut pengar till den mest avgörande delen av projektet. Nämligen den pipeline som skall byggas från Albertsjön i Uganda till hamnstaden Tanga i Tanzania.
Anledningen till bankernas motstånd är att man anser att Uganda inte skall borra efter olja i ett område som man ser som skyddsvärt. EU och andra klimataktivistiska föreningar har protesterat högljutt mot hela projektet. Även inom landet hörs protester från den politiska oppositionen. Oppositionsledaren Kizza Besigye har exempelvis sagt att ingen i hela världen vet vad som händer i naturen när man borrar efter olja. Ett något magstarkt påstående.
Den pipeline som man skall dra från Lake Albert trodde de flesta bedömare skulle passera genom Kenya fram till hamnen i Lamu. Detta hade varit det självklara valet om man bara såg projektet som en pipline som skall dras över ett geografiskt område kortast möjliga sträcka. Fördelen hade dessutom varit att olja som tas upp av Africa Oil i norra Kenya också hade kunnat transporterats via samma pipeline.
Lamu ligger dock i ett område där somaliska terrorister försämrar säkerheten och Lamu ligger så pass geografiskt nära den somaliska gränsen att man ser det som en säkerhetsrisk.
The Kingfisher field där borrningarna snart skall påbörjas av China National Offshore Oil Corporation (CNOOC) förväntas ge 40 000 fat råolja per dag som bäst. Man har beräknat källan att innehålla cirka sex och en halv miljarder fat råolja men att man kan komma åt ungefär 1,4 miljarder av dessa fat med den teknik som står till buds idag. Kina investerar där väst inte vill vara med.
Hela oljeutvinningsprojektet är ett samarbete mellan CNOOC, franska TotalEnergies och det statsägda Uganda National Oil Company.
Licencen för bygget av den pipeline som nu skall bli världens längsta i sitt slag är tilldelat East African Crude Oil Pipeline Company Ltd som ägs till sextiotvå procent av TotalEnergies och femton procent vardera av de statliga oljebolagen i Uganda och Tanzania. De resterande åtta procenten ägs av CNOOC.
Att EU har beklagat sig, med undantag för Frankrike, är på många sätt underligt. Gång på gång protesterar man mot de energiprojekt i Afrika som kan ge länderna på kontinenten möjlighet till ekonomisk utveckling på samma sätt som vi har haft i Europa.
Varje gång EU protesterar mot, och vill stoppa, liknande projekt i Afrika tar Afrika steg närmare och närmare Ryssland och Kina. Snart är det bara Frankrike av de europeiska länderna som gör större affärer i Afrika och det är en förlust för Europa i slutändan.
2025 beräknas den första oljan pumpa fram ur den ugandiska marken.
Zimbabwe
I Zimbabwe är det snart sagt inte någon som litar på landets ekonomiska system. Man undviker sin egen riksbanks valuta som pesten då man dras med en inflation på ett par hundra procent, en bra dag.
I kölvattnet på de problem som uppstår när man måste göra affärer i andra länders valutor dyker det upp praktiska tillkortakommanden som måste lösas. Ett av dessa praktiska dilemman är bristen på sedlar i den valuta man använder.
De flesta som köper och säljer varor i Zimbabwe föredrar amerikanska dollar framför landets egen variant av dollar. Som i de flesta sub-sahariska länderna är amerikanska dollar alltid eftertraktade. Dock uppstår problem om man har problem med inflödet av de sedlar som skall cirkulera i det ekonomiska systemet.
Sedlar slits. Någon sade en gång att amerikanska dollar är världens mest populära sedlar därför att de är som gjorda för att förfalska. Jag vet inte om denna gamla sanning fortfarande har fog för sig men i Zimbabwe är problemet att sedlarna går sönder. Utslitna och tunna som kolibrivingar faller de mer och mer isär av cirkulationen från hand till hand.
Dessutom litar man inte i Zimbabwe på sina egna banker. Bankerna i Zimbabwe är skyldiga att byta in gamla slitna sedlar, även ”greenbacks” mot nya krispiga sedlar. Det lockar dock inte de flesta mindre handlare och privatpersoner som inte vill behöva passera sina sedlar genom det system som hyperinflaterar allt den lägger sina korrupta labbar över.
Så även om det går att gå till en bank och växla in sin gamla slitna sedel mot nya vill inte ens större handlare som stora köpcentra och liknande ta emot slitna sedlar. De litar helt enkelt inte på att banken tar emot dem. Därför finns det en andrahandsmarknad för sedlar.
Så länge serienumret på sedlarna är läsbart på båda sidan av sedeln finns det ”sedelreparatörer” som gärna köper dina dollarsedlar till ett pris.
Med egna klisterblandningar lagar man sedan revor på sedlarna för att få dem att överleva ett tag till. Sedlar som inte duger för de stora butikskedjorna, och som bankerna erbjuder inflaterade zimbabwiska dollar i utbyte emot, har en självklar plats i de lägsta skikten av det ekonomiska systemet. Dessa sedlar roterar på de lokala frukt- och grönsaksmarknaderna tills de helt enkelt inte går att rädda längre.
Malawi
Kolera härjar i Malawi. Hälsominister Khumbize Chiponda säger att de hittills 30 621 rapporterade fallen är de hösta noterade antal fallen för landet någonsin.
Kolera är en bakteriell sjukdom som sprids via förorenat dricksvatten. I Sverige har fem fall rapporterats den senaste tioårsperioden. Bakterien, Vibrio cholerae, finns inte i Sverige utan personer som upptäcks med sjukdomen här har fått den med sig från en utlandsvistelse.
Det som gör sjukdomen dödlig, upp till femtio procent av de smittade kan avlida, är att bakterien framkallar en riklig vattnig avföring som kan uppgå till mer än tjugo liter på ett dygn.
Detta leder till att den smittade förlorar stora mängder vätska och salter snabbt nog för att nästan omgående utsätta dem för livsfara.
Utbrottet av kolera i städerna Lilongwe och Blantyre har redan krävt drygt tusen personers liv.
Khumbize Chiponda ser att en orsak till den snabba spridningen nu är att de som avlider i sjukdomen tas hand om och tvättas av sina familjemedlemmar. Samma familjemedlemmar som sedan förbereder maten till begravningsfesten.
Som alltid. Håll era händer rena.
Kenya/Somalia
En undersökning i Nairobi visar att de flesta kvinnliga somaliska flyktingar tar preventivmedel utan sina mäns vetskap eller tillåtelse. Då det är männen som fattar dessa beslut för sina fruar måste kvinnorna ta dessa preventivmedel i hemlighet.
Undersökningen är utförd av Dr Eliphas Gitonga, genom intervjuer av 605 gifta somaliska flyktingkvinnor i åldrarna 15-39 i Nairobi County. Att kvinnorna döljer sitt användande av preventivmedel är inte enbart för att det är mannen som skall fatta beslut i äktenskapliga frågor utan också för att om de äkta männen skulle få nys om sina kvinnors preventivmedel är risken för att drabbas av mannens fysiska vrede överhängande.
Om man ser till samma grupp i Sverige skulle det vara ytterst upplysande om man kunde se en liknande undersökning här. Det skulle kunna ge svar på frågan om kvinnors vilja att tillgodogöra sig olika former av familjeplanering är avhängigt av hur stort eget ekonomiskt ansvar familjen själva måste ta för sina barn.
Prenumerera för 99 kr/mån!