Tiderna förändras och svensken har på senare år förstått att samhället inte kan skydda honom på det sätt han tagit för givet. Och vem ska skydda oss mot hoten ute i cyberrymden?

Ett X 2000 som rusar fram över Västgötaslätten kapas av någon bakom en datorskärm i Ryssland. Samtidigt ser du fram emot kaffet och mazarinen du precis köpt i bistron. Det blir din sista mazarin.

Din mor ligger på operationsbordet kopplad till livsuppehållande maskiner. Kirurgerna har börjat skära i henne. Då går strömmen.

Vi har bara sett början

Den 12 december utsattes kommunerna Mörbylånga och Borgholm på Öland för cyberattacker. Så småningom pekades hackergruppen Cuba Ransomware ut som skyldig. Ingen kan säga exakt vilken information gruppen kom över och attackerna satte igen ljuset på datasystemens sårbarhet. Cuba Ransomware är ökänd för att kräva stora summor pengar genom utpressning.

Sveriges a-kassor fick problem på grund av en cyberattack i början av december. Attacken riktades mot leverantören Softronic. Konsekvenserna dröjer sig kvar och mediantiden för att få sin a-kasseersättning är just nu fem veckor.

I oktober stängde Naturvårdsverket ned sina servrar i en vecka efter ett allvarligt intrång. Stora mängder data hade kopierats till en utländsk server.

Sommaren 2021 drabbades bland annat Coop av det ryska hackernätverket Revil. Gruppens ransomware-attack riktade sig mot mjukvaruleverantören Kaseya, som stängdes ute från sina egna system. Därför slogs Coops kassasystem ut och man fick stänga nästan alla butiker en hel helg. Revil krävde 600 miljoner kronor för att släppa sin “gisslan”.

Brist på experter

Hoten ökar men organisationer som faktiskt vill förbättra sitt skydd har svårt att hitta någon som utför arbetet. Bransch- och arbetsgivarorganisationen TechSverige varnade för två år sedan för att det kommer att saknas 70 000 specialister i IT-branschen 2024, många av dem inom IT-säkerhet.

P4 Kalmar följde upp situationen i ljuset av cyberattacken på Öland. Region Kalmar kunde bekräfta att det blir allt svårare att rekrytera personal inom IT-säkerhet.

I somras intervjuade Dagens Industri flera chefer inom IT-branschen och svaret var entydigt: Det utbildas för få specialister inom IT-säkerhet. När högskolorna inte levererar har många företag börjat utbilda själva:

– I stället för att vänta på nästa kull dataingenjörer kommer det att bli allt viktigare att hitta personer med rätt attityd och fallenhet, sen får man utbilda dem för att svara mot behoven, berättade Anders Herrström, IT-säkerhetskonsult på PA Consulting.

Johan Malmliden på IT-konsulten Omegapoint hade ett tydligt budskap till branschen:

– Vårt upprop till marknaden är därför att fler företag, och gärna även offentliga organisationer, måste starta interna utbildningar.

Mörk digital framtid

Internationella försäkringsjätten Zurich Insurance Group menar att cyberattacker kan ge så stora skador att det kan bli omöjligt att försäkra dem i framtiden. Vd:n Mario Greco sa till Financial Times i december att de är ett större hot än naturkatastrofer.

Johan Silkenäs, Global Director på IT-säkerhetsföretaget Mimecast släppte i går en text där han varnar för sofistikerade bedrägerier med hjälp av smartare AI-teknik, men han ser också utpressningsförsök mot kritisk infrastruktur:

– Föreställ dig att sjukhus måste övergå till nödgeneratorer på grund av att deras elförsörjning slås ut, eller lokförare som tappar kontrollen över sina tåg när hackare lyckas ta över deras kontrollsystem.

MSB:s broschyr “Om krisen eller kriget kommer” gav i viss mån upprättelse till alla preppers, som inte längre behövde vara de som bar foliehatten bland släkt och vänner. Det blev inte längre pinsamt att ha filtar, värmeljus och mat och vatten för 72 timmar hemma.

Pandemier, inhemsk kriminalitet och krig har väckt många andra ur Törnrosasömnen. MSB har särskilt noterat kriget i Ukraina som en ögonöppnare. Så smått vaknar några upp av cyberhotet.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Peter är reporter på Morgonposten.