LÄRARVIKARIE i Göteborg MORDHOTADES och FICK SEDAN SPARKEN! Skulle enligt kommunen valt ett lågaffektivt bemötande och visat empati och förståelse för eleven som hotat honom – chefen menar att han agerade impulsivt när han tog tag i elevens arm

Eleven ville inte stänga av sin surfplatta. Han mordhotade i stället lärarvikarien. Nu får inte vikarien några fler uppdrag på Göteborgs skolor.

Instruktionen var tydlig – eleverna i sjundeklassen skulle stänga av sina surfplattor. Alla utom en lydde uppmaningen och lärarvikarien Hans Olofsborg ställdes inför ett problem som behövde lösas.

– Först och främst talade jag om för hela klassen att vi skulle ha genomgång på tavlan i några minuter. Alla stängde av utom den här killen. Han satt dessutom inte på sin plats.

Hans gick fram till eleven och bad honom stänga av sin platta, men utan resultat.

– Jag sa till honom igen, jag tror jag gav honom två–tre chanser. Sen sa jag till slut att om han inte stänger av surfplattan så beslagtar jag den.

Eleven lyssnade ändå inte på Hans, som i stället försökte ta plattan.

– Då kom hotet: “Om du tar min platta så kommer min pappa och klipper dig”.

– Men då tog jag honom i armen. Jag tog till det här fysiska ingreppet i sista hand. Det får jag göra både enligt den gamla och den nya justeringen av Skollagen, menar Hans.

Det där greppet i armen ledde efteråt till att han anmäldes för misshandel av elevens föräldrar. Hans anmälde eleven för olaga hot.

Är det rätt att beskriva det som att du förde ut honom ur klassrummet?

– Nej, han ryckte sig ur mitt grepp och gick ut frivilligt

Så hur länge höll du i honom?

– Nja, det var bara någon sekund. Föräldrarna framställer det som misshandel, men det är rent absurt att kalla det för misshandel.

Att klippa någon betyder på ungdomens språk att döda någon, skjuta någon eller “ta” någon med avsikt att skada eller döda. Det bekräftas också av polisens egen slangordlista.

Enligt Hans Olofsborg ligger skolan i ett “ytterområde” som inte är utpekat som ett utsatt område av polisen.

– 99 procent är andra generationens invandrare, eller första. Mestadels andra generationen.

Han är legitimerad lärare och har arbetat som det i 10 år. Fram till händelsen i maj arbetade han som vikarie på 80–90 procent. Han har erfarenhet från 25 skolor i Göteborgs kommun, säger han, och nu ser han sig själv som en visselblåsare.

– Det är också en viktig princip att man inte tar till såna ord i ett klassrum. Om det inte blir några konsekvenser, vad sänder det för signaler i en skola där elever går in för att sabotera, skrämma och hota? Där de använder ett sexistiskt språk, och så vidare?

– Jag är inte ute efter att trycka till vare sig skolledningen eller den berörda familjen. Jag vill bara prata klarspråk om att vi har en extremt dålig skolpolitik i det här landet.

Han lägger till att mer än en tredjedel av landets lärare är rädda för att kritisera verksamheten på sin skola, av rädsla för repressalier. En siffra han fått från en färsk undersökning från Sveriges Lärare.

Inga fler jobb

Båda polisanmälningarna lades ned, men Hans fick inte jobba vidare som lärarvikarie. Det är Grundskoleförvaltningens bemanningsenhet som delar ut vikariaten i Göteborg. Enligt den skulle han löst situationen med ett lågaffektivt bemötande av eleven – inte genom att ta honom i armen och fösöka ta surfplattan.

Chefen på bemanningsenheten, Larisa Muslijovic, förklarade i en intrevju med SVT att vikarier måste klara av de situationer som uppstår. Hon säger också att samarbetet med Hans Olofsborg avslutats efter en samlad bedömning.

Han fick beskedet i ett mail från bemanningsenheten. Han fick veta att “I situationer där du behövde agera lågaffektivt så agerade du istället själv impulsivt”.

I mailet står att du borde agerat lågaffektivt, men i stället agerade du impulsivt. Vad vill du svara på den anklagelsen?

– Det har inget stöd i fakta. Total brist på fakta, svarar Hans Olofsborg.

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande har vunnit mark det senaste decenniet, med den danske psykologen Bo Hejlskov som främsta auktoritet. Det ska användas visavi personer med problemskapande beteenden för att undvika konfrontationer och upptrappning av konflikter.

Enligt metoden skulle Hans förhållit sig öppen och empatisk, och visat respekt och förståelse för elevens känslor och behov.

– Det hade inte fungerat. Den här klassen var väldigt stökig och jag blev given en elevassistent i början. Just den dagen var elevassistenten upptagen, så det fungerade bra utom just den lektionen. Då barkade det rätt åt skogen, menar han.

Knepet är att man ska vara försiktig med att ställa krav på en individ, undvika ögonkontakt och vidrörande, försöka avlägsna åskådare och undvika ett aggressivt kroppsspråk.

– Om eleven hade fått ett lågaffektivt bemötande hade han sett mig som väldigt rädd och svag, och börjat distrahera de andra eleverna. De hade börjat titta på hans skärm i stället för på mig.

Hans Olofsborg har inte fått någon utbildning i lågaffektivt bemötande. Till SVT sa Larisa Muslijovic att det finns några tips på lågaffektivt bemötande i vikariehandboken.

Hans menar i vilket fall att metoden inte fungerar:

– Skolan kan inte vara en lekstuga. Det är ett ofta återkommande intryck att undervisningen störs av surfplattor. Vuxna vågar inte gå in och bryta och så sätter de detta i system. Sen blir de förvånade att de får underkänt, och det blir påtryckningar mot lärarna från föräldrar och rektorer. Till slut blir det en slags häxjakt på lärare.

Fysiska ingripanden

Skollagen ändrades den 1 augusti för att fastställa vad som gäller för fysiska ingripanden. Händelsen i Göteborg inträffade visserligen i maj, men enligt förarbetena handlade lagändringen om att förtydliga vad som redan existerade i praxis.

En lärare får ingripa fysiskt för att avvärja våld och kränkningar, men också för att stoppa andra ordningsstörningar. Samtidigt måste ingripandet vara proportionerligt. Andra mindre ingripande åtgärder ska väljas i första hand.