Situationen i Burkina Faso blir allt mer högexplosiv med en militärregim som allt mer ser ut att försöka eliminera konkurrensen om makten. Regimen i Burkina Faso har gett Frankrike en månads respit, sedan skall deras soldater ha lämnat landet. Det har sedan den nya juntan tog makten i september ifjol blivit ökad friktion mellan Burkina Faso och Frankrike. Frankrike hävdar att militärjuntan anlitar Wagnergruppen för legosoldatstjänster och har vägrat att arbeta sida vid sida med dessa. Samtidigt har den egna militären i landet precis fritagit 62 kvinnor och fyra spädbarn som tagits som gisslan av jihadister.

Det är möjligt att man med denna framgång anser sig ha tillräcklig militär styrka för att ta sig an de problem landet står mitt uppe i med en stor del av landets norra delar helt kontrollerade av islamistiska terrororganisationer som al-Quaeda och Islamiska Staten. Situationen i norra Burkina Faso är snarast att likna vid en fullskalig invasion. Man beräknar att cirka 40 procent av landet inte är under statens kontroll.

Delar av landet är under blockad av jihadisterna som hindrar transporter och samhällstjänster att nå regionerna. Att internationella styrkor fortsatt misslyckas med att leverera säkerhet i landet gör en militär förstärkning i form av ryska legosoldater begriplig.

Burkina Faso krävde i december att FN:s Barbara Manzi skulle lämna landet och förklarade henne persona non grata. Två veckor senare, i början av januari i år, meddelande regeringens talesman Jean-Emmanuel Ouedraogo att Frankrikes ambassadör Luc Hallade hade uppmanats att lämna landet.

Frankrike har svarat med att höja ett varningens finger över att den franska militära frånvaron kan riskera att de islamistiska terrorgrupperna tar tillfället i akt och flyttar fram sina positioner. Det är dock svårt att se att fyrahundra franska soldater skulle göra någon skillnad för landets säkerhet framgent då ingen skillnad har kunnat skönjas till dags dato.

Schismen mellan de två länderna startade redan samtidigt som Ibrahim Traore tog makten från den tidigare presidenten och tillika kuppmakaren Paul-Henri Sandaogo Damiba. Traore beskyllde fransk trupp för att skydda Damiba samt att Damiba planerade en motkupp med hjälp av fransk trupp. Detta förnekades naturligtvis av Frankrike.

De nu befriade kvinnorna togs till gisslan för drygt en vecka sedan och var ett trendbrott i Burkina Faso. Det har tidigare varit relativt säkert för kvinnor i landet att röra sig fritt. Det har som regel varit män som tagits som gisslan av terroristerna. De kvinnor som tidigare tillfångatagits har varit enstaka isolerade företeelser men det vi nu har fått se i form av ett tillslag där man tar dussintals kvinnor som gisslan i en direkt attack mot en by kan vara en ny taktik från jihadisterna. Ett mönster vi känner väl till från länder som exempelvis Nigeria. President Traore sade i ett uttalande att terroristerna nu vet att militären kommer att agera beslutsamt att de kommer att istället ge sig på de mest utsatta, kvinnor och barn.

Ett par kvinnor lyckades fly till fots från sin fångenskap redan vid ankomsten till platsen där de lämnades av och samlades ihop. De tog sig genom sten, buskar och törnen sig fram till sin hemby och har uppenbarligen lyckats lämna tillräcklig information för att militären snabbt kunnat agera och slå till mot platsen där deras medsystrar hölls fångna.
Ej ännu bekräftade uppgifter om flera hämndattacker från islamistiska terrorgrupper efter fritagandet av gisslan är i omlopp men det återstår att se vad som hänt och kommer att hände i kölvattnet av den aktuella händelsen.

Senegal

Det allmänna omdömet om Senegal är att det är ett politiskt stabilt trots en omvärld i ständig oro. Den relativa stabiliteten har inte minst tillskrivits landets president sedan 2012, Macky Sall.

Macky Sall har varit i politikens tjänst sedan 1980-talet och har tjänstgjort som minister, premiärminister och de senaste snart tretton åren som president. Under sin tid i politiken har han formats till en mycket erfaren och slipad statsman. Han har förhållit sig neutral i Ryssland-Ukraina-kriget med vetskapen om att det är alltför riskabelt och osäkert att luta sig enbart mot väst. Sall har också utan att tveka stått upp för sitt eget lands kultur och moral mot USAs ex-president Barack Obama som försökte övertala Macky Sall att ta bort Senegals lagar mot homosexualitet.  Så sent som 2016 sade Sall att “Never, under my authority, will homosexuality be legalized in the Senegalese lands.”

Macky Sall är alltså en politiker som inte böjer sig för vinden. Vilket naturligtvis är en förklaring till att han sitter kvar till synes säkert på sin position.

En man som Macky Sall släpper inte sin hand om makten hur som helst. Definitivt inte frivilligt.

Ett sätt att göra det svårare för oppositionen att få en verklig chans till att komma över den åtråvärda makten är att fälla dem med juridiska processer.

Att tysta deras röster utan våld.

En relativt ovanlig inställning till politiskt motstånd i Västafrika.

Senast i raden av oppositionsledare att råka ut för detta är Ousmane Sonko som kom på en tredjeplats i presidentvalet 2019 och sedan dess har haft en stadigt ökad popularitet. Under 2022 blev han vald till borgmästare i Ziguinchor och ingen kunde undgå att se Sonko som en utmanare till den sittande presidenten.

Sonko som efter sin magisterexamen i juridik arbetade som skatteinspektör har tidigare fått känna på hur illa det kan gå om man ger sig på elitens förmåner. 2016 agerade han visselblåsare när han upptäckte hur ett upplägg, med vad vi i dagligt tal skulle kalla skalbolag, hjälpte den senegalesiska toppen att skattebefria sina inkomster via kanadensiska bolag i Senegal. Sonko befriades från sin anställning som resultat av sitt avslöjande.

Nu ser det dock ut som att de ungas röst i Senegal kom för nära makten på fel väg. I dagarna blev det klart att Ousmane Sonko åtalas för bland annat våldtäkt och dödshot.

Om det är sant eller inte kommer vi med största sannolikhet aldrig att få veta. Kanske gick Sonko till den där massösen och kanske våldtog han henne och sedan hotade henne till livet om hon inte höll tyst om det inträffade. Kanske inte.

Vad vi kan vara ganska säkra på däremot är att han kommer att fällas och dömas.

Efter det kommer Ousmane Sonko inte längre vara ett politiskt hot och Senegal kommer att fortsätta att vara politiskt stabilt i en omvärld av oro i det allmänna omdömet.

Kenya

Härförleden fick jag en fråga från en läsare om varför jag inte skriver mer om Somalia? Det är en känslig fråga. Särskilt då jag gång efter annan med något dåligt samvete ännu en gång undvikit att nämna något om den senaste utvecklingen i Somalia. Eller det kanske är just det. Det är ingen utveckling i Somalia. Det finns alltid en mängd senaste händelser i Somalia, aldrig någon senaste utveckling.

Etniska grupper och gränsers flyttande genom åren leder till en aldrig sinande ström av konflikter som aldrig kommer lösas. Den östra och norra delen av Kenya är ett sådant exempel. En bit torr och tråkig mark som är befolkat av somalier och just nu är en del av dessa somalier delar av den somaliska grenen av al Shabaab. Dessa jihadister har ett brinnande hat mot Kenya sedan Kenya har varit Somalia behjälpliga med att försöka utrota denna mänskliga varböld och fortsätter därför sitt lågintensiva krig mot Kenya på kenyansk mark.

I Garissa har islamisterna under de senaste veckorna utsatt bilar, bussar och lastbilar för granatattacker som dödat flera kenyaner. Som svar på detta utförde kenyansk militär en attack som slog ut och dödade tio al Shabaab-terrorister.  Nu väntar alla på vad motdraget blir i detta ändlösa elände till konflikt. Kommer de somaliska terroristerna att enligt känd modell att försöka spränga något borgmästarkontor eller har man fortfarande styrkan att iscensätta en massaker i något köpcentrum i Nairobi?

Låt oss avsluta med att hylla en fallen entreprenör.  Den nionde januari avled spritpampen Francis Kiambi, eller Francis Kiambi Matanka Kiriiro, i sitt hem endast två veckor innan sin femtionde födelsedag.

Hur  tidigt Francis Kiambi än mötte sitt öde var han stor i livet. Redan under sin studietid startade hans affärsmannaskap då han helt enkelt slog upp en liten butik på campus. Samtidigt som han studerade agrikultur på University of Nairobi startade alltså hans entreprenörsbana parallellt med studierna genom försäljning av snabbmat, läsk och juice.

Francis kommer att bli ihågkommen för att han var en företagsledare som folket älskade. Som alla framgångsrika företagsledare i Kenya måste de också bli en del av politiken. Det är två delar av samma liv och närmast en självklarhet bevakar man sina intressen på alla dess arenor här.

Patiala Distillers Kenya i Nairobi är kända för sina produkter Konyagi, Blue Ice Vodka, Gold Medal Brandy, Best Classic Gin, och Diamond Ice samt att de lyckades få ensamrätt som återförsäljare av en del importerade drycker som det danska ölet Faxe. Hans intresse för agrikultur gjorde honom dessutom till en framgångsrik producent av dirra (sorghum) och vattenmeloner och till och med import av timmer fanns med bland hans affärsintressen.

I takt med ökad rikedom från sitt kenyanska alkoholimperium ökade också Francis välgörenhetsarbete och det rörde sig verkligen från stort till smått. Francis Kiambi kunde betala studieavgifter till fattiga men lovande ungdomar samtidigt som han sköt till stora summor pengar till politiska kampanjer och partier. Han lyckades aldrig vinna något av de lokala val han själv ställde upp i men betraktades som något av en kungamakare i kulisserna. Hur mycket av det som är sanning eller skröna kan få dö med Francis Kiambi själv.

Hans mest underhållande strider och slag stod alltid mot skattmasen. Kenya Revenue Authority (KRA) har gjort vad de har kunnat för att få Francis fälld för något av den uppsjö av skattebrott man genom åren anklagat han och hans företag för. Det har alltid varit Francis som vunnit striderna.

2021 stegade en mindre armé av tjänstemän in på fabriken i Nairobi och stoppade produktionen för att utföra en utredning på plats. Man menade att fabriken hade förfalskat tullstämplar och använt dessa för att undvika skatt.

Francis gick till domstol och vann en jordskredsseger. KRA fick på pälsen av domare James Makau som konstaterade att KRA:s agerande var en travesti på rättvisa och att fabriken genast skulle få fortsätta produktionen efter KRA:s obefogade tillslag. Domstolen sade rent ut att KRA skulle hålla sig borta från företagets mark.

Så låt oss sörja bortgången av  Francis Kiambi, en typ av människa och entreprenör som världen behöver fler av. Inte färre.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Roland Casselbrant