Snart samlas världens bästa rallyförare i Umeå. Japp, Umeå. Värmland har fått ge bort Sveriges största årliga evenemang, Rally Sweden. Tävlingen är en av tretton deltävlingar i rally-VM, och lockar runt 200 000 åskådare! Har du inget för dig 9-12 februari kan jag varmt rekommendera en högoktanig helg. Du kan vara rallynörd, sparsamt intresserad, eller helt oinitierad, det spelar ingen roll. Det finns något för alla, och det är en folkfest utan dess like.
Är du en ovan, alternativt bekväm, rallyåskådare, beger du dig till det färdigdukade smörgåsbordet ”The Red Barn Arena”. Här värms du upp av 30 000 åskådare och kan överblicka den 1,5 km långa publiksträckan på nära håll. Bonus: 40-metershopp och hastigheter på ca 150 km/h. Lättsmält, stämningsfyllt och enkelt.
Vill du ta ett pjäxkliv ut i hetluften, hoppar du på en rallybuss. För dryga 500-lappen får du skjuts ut till tre rallysträckor per dag, och det enda du behöver ha med dig är varma kläder och ett glatt humör. När du stiger av bussen förstår du varför. Skogen har förvandlats till ett festivalområde med påpälsade korvgubbar i snödrivorna och entusiastiska åskådare med Jägermeister i overallfickan. Eldar lyser upp skogen och människor spontandansar i snön (utan myndigheternas medgivande). Allt för att ladda upp inför skogens bilakrobater.
Rally-radion ekar ut tidrapporter och intervjuer i högtalarna. Åskådarna håller koll på klockan. Snart startar sträckan. Alla tystnar och lyssnar, likt jägare i väntan på villebråd. Snart kommer första bilen. Ljudet av ett smattrande responssystem hörs på flera kilometers avstånd – den kommer närmare. Några viker upp mössan för att höra bättre, några bryr sig mer om ölen de tappat i snön. Andra uppnår plötsligt rallyklimax och brister ut i okontrollerade primalvrål. PANG! Som skjuten ur en kanon kommer rallybilen mellan granarna. Föraren vrider upp bilen i ett tio meters uppställ och träffar kurvans apex med centimeterprecision. Snön yr, tiden stannar, folket gapar, snoret rinner. Hur är det möjligt?! När man på nära håll får se hur en fullpreppad rallybil jobbar på isiga vägar, blir man inget annat än djupt hänförd. 400 dubb med 6 mm utstick, fyrhjulsdrift, 400 hästkrafter, turbo och en fjädringsväg upp till knäna åsidosätter nästan naturlagarna.
Om man vill försäkra sig om att föraren verkligen är på riktigt, beger man sig till serviceplatsen. Här kan man på nära håll få se förare och co-drivers kliva ut ur sina bilar för att lämna över maskinen till taggade mekaniker med smattrande muttermaskiner. Att hänga på serviceplatsen är en upplevelse i sig. Bilar med demolerade fronter, läckande kylare och krokiga drivaxlar, hissas upp på pallbockar och räddas av fokuserade och hårt arbetande mekaniker som kastar sig ner i snöslask och olja. Här är det lika mycket tävling som ute i skogen, allt går på tid.
Vill du maxa rallyupplevelsen ger du dig ut på egen hand. Ta bilen och se till att du har med dig skyffel, bogserlina och lite sand i bagaget, så du inte får lida av eventuella fulparkeringar. Preppa för en helhelg genom att läsa på om rallyt och förbered med kartor och program. Ladda mobilen full så att du kan uppdateras via rallyradion, och ta med dig go’fika. Detta alternativet brukar jag välja, med mål att se så många sträckor som möjligt. Mina rallyupplevelser som åskådare liknar mest forcerad bilorientering. Polaren läser karta och håller koll på klockan, medan jag kör så fort väglaget tillåter. Likt en oktanmissbrukare på jakt efter sitt fix. Fokuserat, och snudd på hetsigt. Vad håller vi på med, är det så jäkla kul att stressa runt i skogen i minusgrader för att se på bilar som far förbi i några sekunder? Ja, det är det.
Historiskt sett har Rally Sweden arrangerats i Värmland, med högkvarter i Karlstad. Det är en del av Värmlands kulturskatt. Jag har både kört och varit åskådare, även anordnat events för taggade åskådare. En värmländsk klassiker var alltid ”Colins Crest”, som är namngivet efter den framlidne rallyföraren Colin Mc Rae. På det kända Colin-krönet, som strax utanför Sunne på sträckan ”Vargåsen”, råder det varje år en längdhoppstävling. Det är prestigefyllt att hoppa långt, men samtidigt riskerar man en knäckt framvagn – och i värsta fall en hård landning utanför vägen. Träffar man kurvorna rätt innan krönet, och vågar trycka hårt på gasen över det blinda krönet, kan man flyga upp till 45 meter (som är det innevarande rekordet av norrmannen Eivind Brynildsen).
Detta och många andra fantastiska minnen gav mig sorg i hjärtat när rallyt 2022 tvingades flytta till Umeå. Men det var oundvikligt. De osäkra väderförhållandena gjorde att varje vinter blev en neurotisk väntan på Kung Bore, och vissa år bestod sträckorna av mer grus än snö. Men organisationen har gjort det bra. Att flytta en hel infrastruktur, hitta funktionärer och att etablera kontakt med markägare, kommuner och trafikverk för att kunna stänga av 30 mil vägar är inte gjort i en handbromsvändning. Eller bara en sådan sak som att man ifjol fick ställa in sträckor i Lycksele på grund av renar som inte kunde flyttas.
Inför årets rally ser förutsättningarna riktigt fina ut, och Umeå med omnejd är dränkt med snö. 52 ekipage från 20 olika länder kommer till start, och fjolårsvinnaren Kalle Rovanperä är en av storfavoriterna. Jag kommer att följa rallyt från TV:n, och har jag tur kommer sinnena kryddas lite extra med alla fantastiska rallyminnen. Jag vet själv hur det känns att sitta bakom ratten, och kroppen blir alldeles varm när jag tänker på alléer av publik som hejar. Jag minns hur jag i periferin ser viftande armar, fyrverkerier, banderoller och bara underkroppar (det sista kan jag kanske berätta mer om en annan gång). Trots full fokus på vägen och på co-driverns röst, kan man inte annat än att beröras av publikens engagemang. Ända in i märgen, och ända in i rallyhjärtat.
Ni som är på plats; hoppas ni får en alldeles fantastisk rallyfest. Ert stöd ute på sträckorna kommer gå in genom varenda kaross.
Prenumerera för 99 kr/mån!