Bedövningsdrogen xylazin, avsedd för djur och i folkmun kallad ”tranq”, skapar förödande resultat när människor missbrukar den. Missbrukare som använder opioider får tillgång till tranq, kan inte gå ordentligt och får stora, öppna sår. Läkarna i Philadelphia har fått nya riktlinjer kring hur man hanterar den stora ökningen av patienter beroende av tranq.

Just Philadelphia har blivit centrum för tranq och den har fort spridit sig bland stadens drogförsäljare som en billig och väldigt kraftfull produkt. Den används främst i stället för fentanyl, en syntetisk opioid som i sin tur ersatt heroinet i staden, skriver DailyMail. Man tror att xylazin först lades in i fentanyl, för att det skulle ge en längre effekt för missbrukaren.

Välgörenhetsorganisationerna i staden har slagit larm för att situationen är exceptionell. Just att folk går runt med stora öppna sår är något Sarah Laurel från Savage Sisters reagerat på. Hon har aldrig sätt människor i det tillståndet innan.

Savage Sister tillhandahåller sju rehabiliteringshem i södra delen av Philadelphia, där missbrukare kan duscha, äta och få sina sår rengjorda.

KAN FÄLLA EN OXE. Xylazin inte narkotikaklassat men bara godkänt för djur – ett användningsområde är i bedövningspilar avsedda för stora djur som exempelvis bisonoxar

43-årige Nick Gallagher berättar om sitt sår som var fyra fingrar brett. Han menar att tranq gjorde att såret tog längre tid att läka. Även andra säger att läketiden förlängs med tranq, en månad kan det ta för ett normalt sår. Dessutom blir såren större av sig själva, säger “CG”.

Såren som uppstår riskerar skapa allvarliga infektioner för missbrukaren, som kan dö. Dessutom finns ingen fastlagd behandlingsmetod, och missbrukare som försöker trappa ned lider stora fysiska kval under processen.

Symptom kan vara skakningar, svettningar, rastlöshet, oro och ilska. Missbrukare blir ofta lemlästade då fingrar, armar, ben, fötter och tår behöver amputeras. Sår uppstår på delar av kroppen där ingen injektion skett, men även för de som bara sniffat eller rökt tranq. Delar av huden dör om ansamlas i såren.

Eftersom personer som tar opioider tar tranq blir också den normala behandlingen av opioider med naxalon betydligt svårare. Den federala myndigheten FDA har ännu inte godkänt någon behandlingsmetod mot tranq.

Det finns alltså i praktiken inget botemedel mot tranq, som nu sprider sig som en löpeld bland missbrukarna. Men tranq är bara den senaste trenden i en 24 år lång eskalering av drogmissbruket i USA.

En kris efter den andra

Tittar man på statistiken så hände något 1999, antalet dödsfall från överdoser började öka. Och ökningen har ännu inte avstannat.

2020 involverade 75 procent av överdoserna opioider, enligt myndigheten för sjukdomshantering och prevention i USA, CDC.

Dessutom skedde en rejäl ökning av opioidrelaterade dödsfall mellan 2019 och 2020. Ökningen var hela 38 procent. Dödsfall med syntetiska opioider, exkluderat metadon, ökade med 56%.

Totalt har 564 000 personer dött av en överdos som involverat opioider sedan 1999. Varje dag dör 187 personer i en överdos involverande opioider. Grovt sett kan man dela in krisen i tre vågor av ökningar.

Den första kom på slutet 1990-talet med receptbelagda opioider, naturliga och halv-syntetiska plus metadon. Den andra började 2010, då överdoser inkluderande heroin ökade drastiskt. Den tredje vågen började 2013, involverande syntetiska opioider och illegalt tillverkad fentanyl.

2019 beräknades 10,1 miljoner amerikaner missbrukat opioider utskrivna av läkare. Över 750 000 personer hade missbrukat heroin och två miljoner metaamfetamin. 1,6 miljoner hade ett drogmissbruk sprunget ur opioidanvändning.

Man har ofta förknippat just opioidmissbruk med vit arbetarklass, från lantliga områden med nedlagda fabriker.

Men missbruket har spridit sig till andra etniciteter, främst svarta, och till många delstater i östra USA. Det gäller framför allt i storstäderna. Ett exempel är Washington D.C, där hälften av invånarna är svarta. Dödstalen av opioidöverdoser har trefaldigastes varje år sedan 2013.

En orsak till att opioider som skrivits ut av läkare missbrukats är läkemedelsjättarna använde sig av aggressiv marknadsföring och ändra standarden för diagnos och behandling av kronisk smärta.

Att opioidkrisen skapats av ren profithunger finns det vissa som menar, och familjen Sackler har särskilts beskyllts för det.

Som ägare av Purdue Pharma skapade man OxyContin, en variant av opioiden oxycodon. Den blev sedan en fundamental bit av det som kom att bli en stor opioidkris, med hundra tusentals dödsfall som följd.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip är reporter på Morgonposten.