Över en miljon människor demonstrerade i torsdags för att protestera mot pensionsreformerna. Vissa hamnade i bråk med polisen i Paris, då demonstrationen orsakade avbrott i kommunaltrafiken, skolor och annan offentlig verksamhet. 80 000 marscherade i Paris, i hela Frankrike över 1,2 miljoner personer, bedömer landets inrikesministerium. Enligt fackförbundet CGT rör det sig om två miljoner människor, varav 400 000 i Paris.
Protesterna riktar sig mot president Macrons förslag att höja pensionsåldern. Nästa stora demonstration är planerad till 31 januari, rapporterar AFP.
Vissa demonstranter kastade flaskor, soptunnor och rökgranater, vid området kring Bastiljen i Paris. Polisen svarade med tårgas och gjorde utfall för att skingra demonstranterna. På andra håll i staden har unga demonstranter satt eld på cyklar och slagit sönder busskurer.
VIDEO: European Union Values 2023: Police attacking protesters during today’s demonstration against pension ‘reforms’ in France ?? pic.twitter.com/0NKqtc6U7k #Macron #France #ViolencesPolicieres
— Manchester Chronicle ? (@WithyGrove) January 19, 2023
Enligt polisen greps 44 personer misstänkta för innehav av vapen eller för våldsbrott. Dessa kom främst från ”Svara Block”, radikala grupperingar som oftast är maskerade, bär hjälm och svarta kläder. I Lyon greps sjutton personer, av de drygt 23 000 som demonstrerade.
Pensionsåldern planeras höjas från nuvarande 62 till 64. Antal år som krävs för att få ut en full pension ökar också. Det har lett till att fackföreningarna uppmanat till massprotester, de första på tolv år.
Enligt president Macron är reformen rättvis och ansvarsfull. Detta håller oväntat nog inte demonstranterna med om.
Macron vill att vi ska dö på jobbet. Vi går upp väldigt tidigt. Vissa kollegor vaknar vid tre på morgonen. Arbeta till 64 är för mycket, säger 43-årige demonstranten Hamidou.
Som sakerna utvecklas, kommer vi bli oförmögna att gå eller leva vid den tidpunkten vi ges rätt att gå i pension, sade 15-åriga Charlie Perrin.
Laurant Quere är 42 år och matt- och takläggare från Bretagne. Han ifrågasätter starkt att behöva arbeta längre än 62. Han ställer frågan vem som kommer anställa folk i den åldern på byggarbetsplatser.
Runt 40 procent av grundskolelärarna och 30 procent av motsvarande gymnasielärare gick ut i strejk. Enligt fackförbunden själva är siffrorna dock upp emot 70 procent. Därför tvingades många föräldrar stanna hemma med sina barn. Strejker lamslog också delar av tunnelbanetrafiken i Paris, en linje stängdes helt.
Det strejkades även på statligt ägda energibolaget EDF, som minskade sin elkapacitet med 7 000 megawatt. Tillräckligt för att försörja en hel stad i storlek som Paris. Enligt CGT:s ordförande Philippe Martinez har pensionsreformen haft effekten av att konsolidera människors missnöje med regeringen.
Alla tycker vi att reformen är orättvis, menar Martinez.
Opinionsundersökningar visar att två tredjedelar av fransmännen motsätter sig pensionsåldern. En reform som kommer samtidigt som inflationen stiger och landet fortfarande återhämtar sig från den ekonomiska nedgången i spåren av pandemin.
Macron gjorde ett försök att genomföra en pensionsreform redan 2019, men det tog stopp året efter när pandemin lamslog landet. Det hann dock orsaka den längsta stejken bland transportarbetare på decennier.
Macron menar att reformen är nödvändig, och pratade om den under sin återvalsturné i fjol. Den krävs för att motverka stora ekonomiska problem i slutet av decenniet.
Förslaget har lagts fram för flera månader sedan, och godkänts via den demokratiska processen, menar presidenten.
Från fackens sida menar man att man måste skydda arbetare som börjat sin yrkesbana i unga år, eller som har fysiskt krävande jobb.
Enligt Frankrikes inrikesminister Bruno Le Maire kommer landet inte ta någon större ekonomisk skada av strejkerna. Han instämmer med Macron att reformen är nödvändig och det bästa sättet att säkerställa högre välstånd för det franska folket.
Prenumerera för 99 kr/mån!